– Artikel fem (i Natostadgan) försäkrar att andra länder försvarar en annan medlem vid ett angrepp, Natos kärnvapenparaply garanterar också säkerhet.

Kanske förvånar det den som lyssnat till svenska socialdemokrater genom åren, i synnerhet till den generation som var med på Olof Palmes tid. Sådana som Pierre Schori och Maj Britt Theorin har tecknat historien av Sverige som ett alliansfritt land som stått upp mot stormakter och kunnat bidra till kärnvapennedrustning och avspänning.

Deras slutsats har varit given: Sverige kan inte gå med i Nato. Det skulle vara ge alliansens kärnvapen sin välsignelse och möjligheten att vara en röst för nedrustning skulle slutgiltigt gå förlorad.

Natos vänner applåderar Marin

När den finska statsministern talade om Natos kärnvapen som ett skydd stod hon sida vid sida med kollegan och partikamraten Magdalena Andersson. Utt­alandet applåderas nu av svenska Nato-förespråkare

– Jag instämmer helt med Sanna Marin och är tacksam för att de talar klarspråk i Finland, säger Annicka Engblom som är ordförande för Svenska atlantkommittén som arbetar för svensk anslutning till Nato.

Ingen önskar sig kärnvapen, men så länge icke-demokratier som Ryssland innehar och hotar med dem behöver också demokratiska länder ha dem för att balansera, resonerar hon. Natoländernas kärnvapen avskräcker andra från att avfyra sina, enligt Annicka Engblom, som också är moderat riksdagsledamot.

– Hade inte USA, Frankrike och Storbritannien också haft kärnvapen hade vi haft en väldigt skev säkerhetssituation. Vi ska vara tacksamma över att Nato-medlemmars kärnvapen­innehav snarare avhållit från konfrontationer med kärn­vapen, säger hon.

Räknat på konsekvenserna

Läkare mot kärnvapen, tar inte ställning för eller mot Nato. Men idén att kärnvapen ger säkerhet, beskriver ordföranden Vendela Englund Burnett som en ”villfarelse”.

– Det går inte att försvara någonting med kärnvapen. Det är ett massförstörelsevapen som slår blint, säger Vendela Englund Burnett.

Organisationen har räknat på vad en attack med ett medelstort kärnvapen på 100 kiloton mot centrala Stockholm skulle kunna innebära. Resultatet: 250 000 skadade och 90 000 döda omedelbart, på sikt fler än så. Tre av Stockholms sju akutsjukhus skulle förintas.

Skadorna skulle vara av olika art: Strålskador, krosskador, splitterskador. Tusentals skulle brännskadas. Idag finns maximalt 25 vårdplatser på Sveriges brännskadecentrum. 

– Hela Europas sjukvård ­skulle inte svälja brännskadevården från ett enda kärnvapen, säger Vendela Englund Burnett.

Men idén om avskräckning bygger ju på att kärnvapen inte ska användas?

– Olyckor händer och galningar kommer. Det enda sättet att på sikt undvika katastrofen är att göra sig av med kärnvapnen.

Att Donald Trump nyligen var den som förfogade över de ameri­kanska kärnvapnen och kan komma att göra det igen, borde räcka för att mana till eftertanke, menar Vendela Englund Burnett. Under sin presidentvalskampanj 2016 ifrågasatte Trump varför man skulle ha kärnvapen om man inte använde dem.

Snubblande nära avfyrning

Vendela Englund Burnett pekar också på de ögonblick i historien när kärnvapenkrig varit nära. Som när den sovjetiska överstelöjtnanten Stanislav Petrov avvaktade med att föra informationen vidare då hans datorskärm indikerade att USA avfyrat kärnvapen – eftersom han visste att det skulle föranleda ett omedelbart svar med förödande konsekvenser för hela mänskligheten.

– Det har funnits tillfällen då enbart det faktum att det funnits kloka personer med integritet och civilkurage förhindrat kärnvapenkrig. Det kan vi inte förlita oss på, säger Vendela Englund Burnett.