Vändningen om betygen: Ingen elev ska underkännas

Nej, någon comeback för flumskolan är det inte tal om, intygar Josefin Malmqvist, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson. Tvärtom, förändringen ska göra att flit lönar sig – även för elever som idag är långt ifrån ett E.

– Det ska alltid löna sig för elever att gå till skolan och göra sitt yttersta. Idag hör vi elever vittna om att det inte är lönt att gå lektionerna för att de ändå inte kommer nå upp till ett E, säger Josefin Malmqvist.

Att ta bort den skarpa godkäntgränsen är rakt igenom en gudi behaglig gärning. Det finns ingenting som ställt till mer elände i svensk skola.

Verkligheten har äntligen kommit ikapp de styrande politikerna, anser Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Att ta bort den skarpa godkäntgränsen är rakt igenom en gudi behaglig gärning. Det finns ingenting som ställt till mer elände i svensk skola, säger han.

Andelen elever som nekas tillträde till gymnasium är ungefär tre gånger så hög som i övriga i EU. Trots att internationella jämförelser inte visar att svenska elevers kunskaper är lägre.

– Det är inte så att våra elever är mer dumma i huvudet än andra, säger Jörgen Tholin.

Mot bakgrund av det utanförskap som hotar unga människor som inte tar sig in på gymnasiet ser han det som helt nödvändigt att slopa godkäntgränsen.

Matte knepigast 

Men hela lösningen är det inte, det handlar också om hur undervisningen organiseras, enligt Jörgen Tholin. Han konstaterar att matematikämnet är den hårdaste nöten att knäcka. Här var hela 13 procent av niondeklassarna underkända i våras. Bara en liten andel av de som missar gymnasiebehörigheten är godkända i matte. Kanske är det inte rimligt att alla elever följer samma kursplan i ämnet hela vägen till nian, så länge det finns möjlighet att läsa in svårare matte i efterhand, anser Tholin.

– Man kan tänka sig att elever som ska gå naturvetenskapliga och tekniska program har högre krav och andra jobbar med mer vardagsnära matematik som man behöver för att vara en fungerande samhällsmedborgare.

Moderaternas Josefin Malmqvist säger att en diskussion om vilka förkunskaper som ska krävas för gymnasiet nu ska föras. Dessutom ska den så kallade Yrkesskolan öppna vägar till yrkesutbildning även för den som saknar gymnasieutbildning.

– För elever som kanske är studietrötta, men är praktiskt lagda och vill komma ut och arbeta tror vi att det kommer att vara ett viktigt komplement.

Utöver den slopade F-gränsen vill utredaren tackla den skenande betygsinflationen som allt eftersom tiden gått gjort det allt enklare att nå högre betyg. Tanken är att betygen ska kalibreras med hjälp skolans genomsnittsresultat på de nationella proven, som i framtiden ska rättas centralt istället för av elevernas egna lärare. Att skapa ett system som blir begripligt och accepteras av elever och föräldrar blir en utmaning, tror Jörgen Tholin. En kritikstorm är att vänta när vissa elever får sina betyg sänkta, utan att det kanske är helt tydligt varför.

– Politikerna måste vara jättesäkra på vad det är de ska köra igenom och stå fast vid det, för de kommer få kritik i början.

MP-oro för studentexamen

Camilla Hansén, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet, jublar över slopad F-gräns. När det gäller kalibreringen mot nationella prov är hon mer tveksam. Dels bekymrar det henne att den som har sina styrkor i praktiskt estetiska ämnen missgynnas eftersom även betygen i dessa ämnen ska justeras utifrån resultaten på de nationella i proven i teoretiska ämnen. Dels fruktar hon en skola där allt för mycket handlar om att prestera vid enskilda provtillfällen.

– Jag är oroad för att vi går mot någon slags gammaldags studentexamen där det det hänger på att du ska prestera på ett visst klockslag på en viss dag, säger hon.

Något behöver göras åt betygsinflationen, anser Camilla Hansén. Men att vinstdrivande skolor konkurrerar på en marknad ser hon som grundproblemet.

Jag är oroad för att vi går mot någon slags gammaldags studentexamen där det det hänger på att du ska prestera på ett visst klockslag på en viss dag

– Så länge betyg är något som drar kunder kommer även det bästa system ha svårt att kompensera för det.

Camilla Hansén önskar sig en bred överenskommelse om betygssystemet för att ge skolan arbetsro. När utredningens förslag ska bearbetas hoppas hon också på en bredare diskussion om betygen. Även om Miljöpartiet sedan 2008 accepterar betyg på högstadiet som urvalsinstrument finns en kritisk ansats till betyg kvar. Camilla Hansén pekar på forskning som visat att betyg kan motivera framgångsrika elever – men stjälpa den som har det svårt.

Är det dags att damma av kravet att avskaffa betygen?

– Nej, det ser jag inte att vi kommer göra. Men vi kommer fortsätta att kritiskt granska betygen, man får leta sig fram till ett system som stödjer lärande.