Förslaget om anmälningsplikt kommer från Tidöpartierna, som vill att anställda inom kommuner och regioner har ska tvingas rapportera till Migrationsverket eller polisen om de träffar på personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Förslaget är nu under utredning.

–  För oss är det viktigt att protestera mot ett förslag som på ett uppenbart sätt strider mot våra medlemmars yrkesetik. Våra medlemmar har lagt ned tid och resurser på att utbilda sig inom sina yrken och brinner för att göra ett professionellt arbete – inte att ange människor, säger Veronica Magnusson, ordförande för Vision.

Krockar med flera lagar

Flera medlemmar i Vision har sagt att de hellre lämnar sina jobb än att ange människor.

Anmälningsplikten innebär att flera lagar krockar med varandra, enligt Veronica Magnusson. Som säger att det skulle strida mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och speciallagstiftning inom ett antal områden. 

– Flera medlemmar i Vision har också sagt att de hellre lämnar sina jobb än att ange människor. Vi har inte råd att förlora viktiga medarbetare i välfärden. 

Även Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges lärare, är inne på samma spår. Att ange elever inte hör till lärares arbetsuppgifter och går emot lärarkårens yrkesetik. 

– Om lagen införs så skulle det också försvåra lärares arbete enormt genom att rubba relationen och förtroendet mellan lärare och elever.

Kan du se något bra med förslaget?

– Möjligen att man ändå vill göra något åt det så kallade skuggsamhället där människor far väldigt illa i dagens Sverige. Men det kan inte lösas genom att lärare och annan personal i välfärdssektorn ska anmäla barn, elever, patienter eller andra personer som de ska hjälpa. Det är faktiskt polisens och Migrationsverkets uppgift.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård företräder många yrkesgrupper som arbetar med relationsbyggande. Hon betonar likt Anna Olskog att en anmälningsplikt skulle kunna få negativ påverkan på möjligheten att skapa trygghet, tillit och goda relationer. 

– Välfärdsarbetare ska inte ägna sig åt att ange människor och agera polis och myndighetspersonal. Risken är att vi får ett helt annat välfärdssamhälle. Vi vill inte att människor som skickar sina barn till skolan ska vara rädda att personalen på plats kommer att ange en. 

Dessutom tillägger hon att arbetsbördan, utöver en potentiell anmälningsplikt, redan är pressad för många grupper inom välfärden. Något som även Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tar upp. 

Ska vi börja med att kontrollera vilka som är svenskar innan vi ger vård?

Förtroendeskada bland patienter

Vidare säger Sineva Ribeiro att en anmälningsplikt skulle urholka legitimationen för vårdgivare och skulle i flera fall gå före uppdrag att ge vård till de som behöver den.

Hon tillägger även att en skyldighet att anmäla människor skapar förtroendeskada bland patienter som försvårar för vårdgivare att utföra sina uppdrag. Hon illustrerar med två exempel:

– Ett exempel är bussolyckan som var i Värmland för drygt ett år sedan, i samband med att en skolklass skulle ut och åka skidor. I sådana tillfällen behöver vi ge vård snabbt och till de som behöver det mest först. Ska vi börja med att kontrollera vilka som är svenskar innan vi ger vård? 

– Ett annat exempel är att om vi skulle få en till pandemi. Om flyktingar inte skulle våga söka vård eftersom de är rädda för att bli angivna kanske vi då ser en ökad smittspridning bland gömda kretsar. 

För Akademikerförbundet SSR är det bland annat deras socionomer som drabbas av en anmälningsplikt. Ordförande Heike Erkers tror att yrkesgruppen kommer att få det svårare att göra ett bra arbete och få förtroende från klienter. 

– Dessutom är socionomer en grupp som redan nu är utsatt för hot och hat och misstänkliggörs, en anmälningsplikt kommer att leda till ökade negativa konsekvenser för våra yrkesgrupper. 

Övriga medborgarnas tillit för personer som arbetar i välfärden kommer också att ändras, tror Heike Erkers. 

– Till exempel om elever vet om att lärare kan anmäla deras klasskamrater. Lagförslaget ska ner i soptunnan.