Strax efter klockan fem på eftermiddagen den 30 maj 2023 skjuts en 35-årig man till döds utanför en port i Hagalund i Solna. Fyra personer grips en efter en inom loppet av några månader, misstänkta för inblandning i mordet. En av dem är en pojke på 16 år.
Mordet beskrivs som en uppgörelse i gängmiljö och enligt utredningen sköt 16-åringen 12 till 15 skott mot 35-åringen med ett automatvapen, en Kalashnikov AK47.
Spaningsledaren beskrev i förundersökningen dådet som ett typexempel på ett mord i gängmiljö, där äldre personer planerar och betalar yngre för att skjuta.
Högsta domstolen meddelande på tisdagen att den unga mannen, som i dag är 18 år, ska straffas med fängelse i åtta år och tio månader. Det är en sänkning av hovrätten straff på nio år och tio månader men betydligt mer än de fem år och två månader som han dömdes till i tingsrätten för drygt ett år sedan.
Petter Asp, justitieråd som var med och dömde i målet säger i en kommentar att domen innebär att domstolarna får ett stort utrymme att döma ut höga straff mot unga som begår grova brott.
– Det gäller både när det är fråga om mord som med marginal når upp till livstid och när det är fråga om flera mycket allvarliga brott. Samtidigt måste domstolarna ta hänsyn till att det finns ett straffmaximum på 14 år och att det fortsatt ska göras skillnad mellan till exempel 15- och 17-åringar, säger Petter Asp.
Viktigt med klargörande
Pojkens försvarare Kristofer Stahre är nöjd med domen.
– Jag är naturligtvis tacksam för att man delvis gått oss till mötes och sänkt straffet för min huvudman, men det viktiga var från vårt perspektiv att man skulle komma med ett klargörande så att det inte är så att vissa får fyra års sluten ungdomsvård och andra får fängelse. Utan att man nu klargör vad som gäller, säger han.
– Domstolarna och även vi försvarsadvokater har väntat på det här länge. Domstolarna har famlat i mörker tidigare om hur de ska straffmäta, och nu kommer ett klargörande. Det är väldigt viktigt, säger Kristofer Stahre.
Riksåklagaren hade yrkat på att straffet inte skulle ändras av Högsta domstolen.
Eva Bloch, byråchef hos Riksåklagaren säger ändå att hon är nöjd med domen. Straffsänkningen har ingen betydelse när det gäller principfrågan, säger hon.
– För oss är frågan hur man ska utmäta straff för personer under 18 år som begått så allvarliga brott att de skulle ha fått livstid om de var vuxna väldigt viktig mot bakgrund av brottsutvecklingen. Jag tycker att domen ger bra vägledning framåt och är nöjd med skrivningarna om att domstolarna ska beakta omständigheterna i varje enskilt fall när de bestämmer straffet. Det innebär att man ska göra en differentiering i varje enskilt fall även när det gäller ungdomar, säger hon.
Många väldigt grova brott
Fler saker ligger bakom behovet av ny praxis. Skärpta straff, att ungdomsrabatten för grova brott togs bort för några år sedan – och så samhällsutvecklingen.
– På senare år har det begåtts många väldigt grova brott, framför allt mord, och då har vi från vårt perspektiv frågat oss om straffen inte borde vara strängare när det finns så många försvårande omständigheter. HD har nu bekräftat att det kan bli strängare straff i vissa fall, säger Eva Bloch.
Innebär det här att barn oftare kommer dömas till långa fängelsestraff?
– Det är svårt att säga. Hovrätterna har dömt ut långa straff på senare tid. Däremot blir det tydligare hur domstolarna ska tänka när de dömer ut straff. Förhoppningsvis blir det mer enhetligt. Ett besked i dagens dom är definitivt att även unga personer kan få långa straff. Det står klart.
