Anna Almqvist:
– I Sverige har kapitalinkomsterna ökat i storlek och koncentration, vilket är en av anledningarna att ojämlikheten ökar här. Samtidigt har vi låg kapitalinkomstbeskattning, både jämfört med beskattningen av arbetsinkomst och på vissa områden även jämfört med många andra länder. Arvsskatten, som tagits bort i Sverige, finns till exempel i två av tre EU-länder, och även i USA och Storbritannien. Är det rättvist att någon som ärvt tillgångar skattar mindre än de som jobbar? Vi har heller inte någon förmögenhetsskatt och i princip ingen beskattning av bostäder. En rejäl översyn behövs.
Jacob Lundberg:
– Alla skatter får olika typer av negativa konsekvenser. Det handlar om en avvägning mellan omfördelning och effektivitet. Om man ser till fattigas levnadsstandard är tillväxt viktigare än fördelning. Det finns ekonomer som tycker att man inte ska ha några kapitalskatter alls och att även de som inte har kapital skulle gynnas av detta, eftersom det då skulle löna sig mer att spara.
… och ge till de fattiga?
Anna Almqvist:
– Under de senaste decennierna har bidrag och socialförsäkringar i Sverige blivit mindre omfördelande. Till exempel låg taket i arbetslöshetsförsäkringen stilla under en stor del av 2000-talet samtidigt som lönerna ökade. Den nuvarande regeringen har höjt taket men det är fortfarande inte kopplat till löneökningstakten. Risken är stor att ersättningen återigen urholkas. Vi måste också få fram ett regelverk som gör att fler täcks.
Jacob Lundberg:
– Det är viktigare att få in fler på arbetsmarknaden. Det finns exempelvis tydligt forskningsstöd för att högre a-kassa leder till högre arbetslöshet. Det är bättre att prioritera ökad sysselsättning så att folk kan försörja sig själva.
Globalt samarbete?
Anna Almqvist:
– Globalt samarbete är absolut nödvändigt. Vi befinner oss i en negativ spiral där olika länder konkurrerar om att erbjuda lägre skatter. Men det finns ingen anledning för Sverige att invänta ett sådant samarbete. Vi kan själva sätta igång med att göra något åt den urholkning av privat kapitalbeskattning som skett här. När det gäller skatteparadis finns det redan arbete som pågår, bland annat initiativ med internationella register där länder kan dela information och kontrollera att personer beskattas i rätt land. Steg har tagits i rätt riktning, även om det är lång väg kvar.
Jacob Lundberg:
– Det finns både för- och nackdelar. Mer lika skattesatser i olika länder kan vara ett sätt att komma åt skattesmitning. Men kapitalskatter gör det mindre lönsamt att investera på sikt. Politiker tänker inte på det under sina korta mandatperioder, utan kan sätta för höga skattesatser. Så skattesmitning kan också verka disciplinerande på politikerna så att de inte höjer skatterna. På samma sätt behöver det inte enbart vara negativt med skatteparadis. De sätter en gräns för hur högt man kan sätta skatten, vilket kan gynna sparande och investeringar.
Ska vi ersätta BNP med något annat som mäter jämlikhet?
Anna Almqvist:
– BNP fångar inte allt som är viktigt i livet. Det är inte ett dåligt mått i sig, att titta på tillväxt är intressant. Men det måste kompletteras. Det tas steg mot det på en del håll. Finansministern har till exempel sagt att regeringen löpande ska redovisa Gini-koefficienten, som är en indikator på utvecklingen i Sverige.
Jacob Lundberg:
– Måttet har fått mycket oförtjänt kritik. Den mäter ju i princip nationalinkomst, där löner är den stora delen. Ingen brukar vara emot löneökningar genom tillväxt. Det är klart att man ska titta på annat också, till exempel medellivslängd och demokrati. Men i länder med hög BNP tenderar det att gå bra i även i andra sammanhang. Gini-koefficienten är ett bra komplement. Det är alltid positivt med mer kunskap om ojämlikhet.