På mötena sitter också de statliga verkens chefer. Kraftnätet, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen.
Men självklart kommer alla storbolag och organisationer göra sitt för att få presentera sina ”synpunkter” inför de här ledamöterna.
Svenskt näringsliv har faktiskt varit ute och satt tonen en del. De vill sätta ”ökad press” på kommissionen och kräver att deras åsikter får styra. Nämligen att politikerna ska utgå från följande: ”Planera för ett ökat elbehov, bibehålla dagens höga leveranssäkerhet, verka för fortsatta internationellt konkurrenskraftiga priser och att fasa ut snedvridande subventioner”.
Det här låter ju neutralt men bakom ligger väldigt ålderdomliga tankar kring el och makt, Svenskt näringsliv är kvar på 70-talet och det kanske inte är så underligt med tanke på att organisationen till stor del styrs av Wallenberg och några få till dominerande kapitalägare.
Vad är det då som är så fel? ”Ökat elbehov”. Utvecklingen är ju motsatsen, elbehovet minskar i Sverige och alla prognoser om ökad konsumtion har slagit fel genom årtiondena. (På 70- och 80-talet trodde man att vi idag skulle göra av med tre gånger så mycket el som landet faktiskt gör.)
Ett av huvudproblemen är att Svenskt näringsliv fortfarande inte förstått vad energieffektivisering är. Det är inte bara ditt kylskåp som blivit effektivare. Alla industrimaskiner kan vara det och all uppvärmning och isolering gör att elbehovet kan minska rejält. Möjligen kommer en kraftig ökning av elbilar och transportel driva upp elförbrukningen lite, men även om alla väljer elbil är konsumtionen lägre än den el vindkraften ger till exempel.
”Internationellt konkurrenskraftiga priser” betyder att man vill ha billig el till industrin. Men elen är redan rekordbillig för industrin och man har dessutom skatterabatt på 29 öre per kWh. Det som möjligen kan hända är att även andra länder kryper ner mot billig el liksom Sverige, genom mer förnybart. Men vi kan ju inte ha minuskostnader för el bara för att svensk industri vill ha det lättare än industrin i andra länder.
”Hög leveranssäkerhet” handlar om att man vill ha kvar storskalig kärnkraft så länge som möjligt, inte en massa småskalig el från kommuner, bostäder och bönder. Men den enda gången Sverige haft problem med elleveranser är faktiskt när kärnkraftverk tvingats snabbstänga (2003 bland annat). Det är mycket svårare att få balans i ett nät när något tokstoppar än när solen skyms en molnig dag. Det senare kan man ju planera för bara genom att följa väderprognosen.
”Snedvrida subventioner” är en punkt som handlar om en myt om att förnybart kostar mycket på grund av elcertifikaten. Men den stora subventionen i Sverige har gått till kärnkraften, som fortfarande inte kan betala sina nedläggningskostnader nu när de skrotas. Det fattas enorma pengar. Dessutom får produktion i småföretag fortfarande skatterabatt om de bränner olja för uppvärmning. Fossil energi subventioneras mer än förnybart i landet.
Svenskt näringsliv kommer alltså försöka påverka den här kommissionen med ungefär samma felaktiga argument som man haft sen 70-talet. Det enda parti som kommer lyssna helhjärtat är SD.
Det jag själv är orolig för är inte dessa gammelmoderaters energiperspektiv. De har fel och hänger inte med i den tekniska utvecklingen som skapar nya möjligheter.
Min oro handlar om hur de stora energibolagen ska påverka kommissionen med myter om balansproblem i nätet på grund av sol och vind, eller med krångliga regler som gör att energimakten inte flyttas ut till användarna steg för steg.
Vill det sig illa kan de bromsa den utveckling som rullar på just nu. Solcellsrevolutionen hotar ju deras affärer.
Det viktigaste tror jag är att många människor gör sig hörda så vi får en fortlöpande politisk debatt. Kommissionens idé är litegrann att bli av med debatten, man hänvisar dit varje gång en miljöfråga om energi diskuteras. Men avtal bakom stängda dörrar kring en ”samsyn” om framtiden är en föråldrad styrmetod.
Samsynen måste vara mellan människors vilja att agera och politikens uppgift att göra det möjligt.
Energifrågan är ju den stora klimatfrågan.
Och den löser man inte i en ”bred överenskommelse” som folk inte fått rösta kring.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
