Beklagligt, tycker Björn Johnson, professor i socialt arbete. Svensk narkotikapolitik är långt ifrån någon rosenskimrande framgångssaga, menar han. Att antalet registrerade drogrelaterade dödsfall per invånare hör till EU:s högsta, trots de senaste årens minskning, gör att det finns all anledning att nagelfara kriminaliseringens effekter, anser han.

Även om tystnadsplikt råder i vården kan det finnas risk för att kriminaliseringen får människor att dra sig för att söka vård, menar han. Och vad händer egentligen med de unga som döms för att ha använt narkotika? undrar Björn Johnson.

– Har man domar i bagaget kan det förstöra möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Det är sådant man borde titta på, säger han.

Sänker förtroendet för polisen

Han får medhåll av Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi. Men hans argumentation är delvis en annan.

– Först och främst är det ett principiellt problem, säger han.

Den princip han vill slå vakt om är den jurister kallar ”ultima ratio”, att straff ska vara en sista utväg, när inga andra medel står till buds. Då gäller det att veta vilka effekter straffen får, anser han.

Kriminaliseringen 1988 följdes av en straffskärpning fem år senare som innebar att fängelse infördes i straffskalan. I  praktiken är det ingen som sätts bakom lås och bom för eget bruk av narkotika, med det ger polisen rätt att ta blod- och urinprov vid misstanke. Mycket problematiskt, anser Henrik Tham.

– Man måste kunna fråga sig: Vad har staten i min urin att göra om jag inte skadar någon annan? säger han.

Nära hälften av alla drogtester som polisen gör på minderåriga visar sig vara negativa, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Det manar till eftertanke, anser Henrik Tham.

– Vad innebär det för en ung människa att tas med till polisstationen och ”pissas av”? Inte bidrar det till att stärka förtroendet för polisen i alla fall, säger han.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har ett favorit­argument: En avkriminalisering vore en gåva till de kriminella gängen. Ett vilseledande påstående som bygger på en sammanblandning av avkriminalisering och legalisering, anser Björn Johnson. 

Legalisering innebär att det blir lagligt att både sälja och bruka narkotika. I amerikanska delstater som legaliserat cannabis har det totala bruket ökat, även om de kriminella knappast fått någon gåva då de mött konkurrens av lagliga försäljare och tappat marknadsandelar, påpekar Björn Johnson. När det gäller avkriminalisering – det vill säga straffrihet för eget bruk men fortsatt förbud mot narkotikahandel – saknas överhuvudtaget belägg för att bruket skulle öka, menar Björn Johnson.

– Det är obegripligt vad Morgan Johansson menar, säger han.

Att de höga svenska dödstalen vänt neråt ser regeringen som ett kvitto på att Sverige är på rätt väg. Den vägen handlar om skademinimerande insats­er, som att ge fler tillgång till naloxon, ett läkemedel som används för att häva överdoser. Nu ska utredningen se över om naloxon kan delas ut också till anhöriga. Därutöver ska utredaren koncentrera sig på hur tillgängligheten till missbruksvård kan bli bättre.

Att vården är central, anser också Susanne Bejerot, professor i psykiatri. Hon avfärdar inte tanken på att utvärdera vilka effekter kriminaliseringen haft. Men att slutsatsen skulle bli att man ska avkriminalisera har hon svårt att se. Liksom regeringen pekar hon på sjunkande dödstal och att ungdomars narkotikabruk hör till Europas lägsta.

– Jag förstår inte riktigt vad problemet är, varför man ska ändra på något som fungerat, säger Susanne Bejerot.

Att avkriminalisering i sig skulle ge lägre dödstal anser hon att det saknas stöd för. Bland förespråkarna för en avkriminalisering brukar Portugal framhållas. Där sjönk dödligheten kraftigt efter avkriminaliseringen 2001. Men nu stiger dödstalen och är nära den nivå som rådde före avkriminaliseringen.

– Det har inte varit hållbart, säger Susanne Bejerot som tolkar minskningen som ett resultat av satsning på vård och sociala insatser.

Politisk strategi

Björn Johnson invänder att man inte kan koppla ökningen de senaste åren till avkriminaliseringen som skedde för över 20 år sedan. Sedan dess har en ekonomisk kris drabbat landet.

Så kastas statistik fram och åter i debatten, jämförelser mellan länder är svåra. Ett skäl är att de som avkriminaliserat gjort det på olika sätt. I regel riktas alltjämt olika sanktioner mot den som brukar narkotika. I Portugal kan man exempelvis stängas ute från vissa yrken och förlora sitt körkort.

Björn Johnson tolkar regeringens ovilja att utreda en avkriminalisering som ett uttryck för politisk strategi. 

– Man undviker att stöta sig med polisen för att inte riskera kritik från moderater och sverigedemokrater. Man vill framstå som tuffa mot brottsligheten, säger han.

Socialminister Lena Hallengren avfärdar att regeringen vill undvika att stöta sig med någon.

”Det handlar dels om att fortsätta skydda barn och unga, och minska tillgången till narkotika. Dels handlar det om narkotikans koppling till den organiserade brottsligheten”, skriver hon i mejl till Dagens ETC.