Linnea Lindquist, som är biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och opinionsbildare kring skolfrågor, har läst igenom samtliga partiers valmanifest för skolområdet. Hon säger att alla partier uttryckt att skolsystemet behöver reformer, men reformerna går olika djupt och fokuserar på lite olika områden. De största skillnaderna mellan högerblocket och V, MP och S är att högerpartierna pratar mer om innehåll och mindre om ramverk.
– Sedan vill högerblocket se över skolpengen, de vill utreda det igen. De har också varit inne på att ersätta kommunerna bortom skolpengsberäkningen, vilket jag är väldigt skeptiskt till för det betyder att man skulle skjuta till mer pengar till grundskolan som inte går till undervisning. Det är slöseri med skattemedel samtidigt som du har kvar överkompensationen till enskilda huvudmän, säger hon.
Problemen består
Linnea Lindquist kallar de flesta politiska förslagen för ”kosmetiska förändringar”. Där partierna exempelvis vill göra om skolvalssystemet men ändå ha kvar köer. Om kösystemet bevaras, även om det begränsas till tre-fyra år finns fortfarande problematiken att resursstarka föräldrar sätter sina elever i kö först vilket bidrar till en växande skolsegregation, enligt Linnea Lindquist. Men hon har också sett några förslag som hon gillar.
– Moderaterna vill till exempel ha lovskola på lågstadiet, vilket är ett nytt och jättebra förslag.
Liberalerna har gått ut hårt med att de vill införa en ny friskolelag. En sådan skulle bland annat innebära att friskolorna inte ska kunna dela ut vinst de första fyra-fem åren och att riskkapitalister inte ska få driva nya friskolor. Linnea Lindquist tror inte att det skulle fungera i praktiken.
– Problemet med det är att man riskerar befästa ett parallellt skolsystem, att det blir två skolsystem, en för friskola och en för kommunal skola. Det tror jag är en jättefarlig väg att gå.
”Det är trams!”
Att förstatliga skolan är ett annat förslag som seglat upp. Det är något som många lärare och fackförbunden tycker borde utredas, även Linnea Lindquist. Men inte på det sätt som L förespråkar.
– De talar bara om de kommunala skolorna och vill inte göra något åt de enskilda huvudmännen. Så det är svårt att veta vad de menar, säger hon.
Enligt Lindquist är Liberalerna så otydliga i en del av sina förslag för att de blivit pressade av opinionen.
– Debatten handlar mycket om finansiering, skolval, etableringsrätt, vinst och så vidare och då måste de svara an på det men samtidigt behålla systemet utan att lösa det grundläggande problemet, säger Linnea Lindquist.
– Det jag ser som det mest absurda är att de vill villkora vinstuttag med kvalitetskrav. Det är trams, för vad är kvalitet? Det är inte definierat. Det här säger man bara för att visa att de också vill se över systemet men det är inte något som kommer ge effekt. För aktiebolag som tar ut vinst kommer alltid ha sina papper i ordning, så de kommer inte drabbas.
KD vill se över skolvalssystemet, men inte skolpengssystemet. Köer ska enligt KD begränsas till fyra år. SD gick 2014 till val på att stoppa vinstutdelningar från skolbolag men har sedan dess ändrat åsikt. De vill varken göra något åt skolpengssystemet eller kösystemet. Ett konkret förslag i valmanifestet handlar istället om att inte tillåta ”bussning eller andra integrationsexperiment”. Även Moderaterna har lagt till ett liknande förslag i sitt valmanifest. Men att lagstifta om bussning är inte ett aktuellt förslag från något av de andra partierna.
L pressade av opinionen
Anders Stannerstedt, docent i statsvetenskap på Lunds universitet säger att skolfrågan i slutet på valrörelsen hamnat i skymundan för frågor som elpriser och inflationsrisk men att det innan dess kommit flera intressanta utspel, inte minst från Liberalerna.
– L har väl i ett par tre år varit rätt tysta om skolpolitiken, möjligen för att de inte varit helt överens om saker, men att de nu gör utspel om exempelvis vissa vinstbegränsningar handlar om att man är väl medveten om att en majoritet av den svenska befolkningen inte gillar att skolor går med vinst och att ägare plockar ut vinster.
I valmanifestet står det att Liberalerna är emot lottning som urvalskriterium i skolan. Men häromdagen sa Johan Pehrson att han visst kan tänka sig det. Hur ska man tolka sådana vändningar?
– Jag såg utfrågningen där Johan Pehrson sa att han kunde tänka sig lottning i sista hand, och för min del blev jag inte alldeles övertygad om att de tankarna var genomtänkta, för de har tidigare varit mer kategoriskt mot lottning. Men om skolor blir översökta, vad är alternativet egentligen?
Kommer det bli skillnad i skolpolitiken om högern vinner valet eller handlar det om kosmetiska förändringar?
– Nu vet vi inte riktigt vilka förändringar det kommer bli, så det är lite svårt att uttala sig om. Men det verkar som att även M är inne på att se över och göra något med kösystemet, så jag föreställer mig att vi förmodligen får se någon typ av förändring där. Sedan är det en intressant fråga att se vad som kommer hända med skolpengen som ska utredas. Vad gäller starkare kontroll tror jag det blir rätt kosmetiska förändringar eftersom kontroll mest handlar om att hålla papper i ordning.
Vad tror du krävs för att partierna ska söka samarbeten och lyckas samarbeta över blockgränser?
– Det kommer inte bli så mycket samarbeten över blockgränsen kring den här frågan. Men jag tror skolan är ett område där partierna till höger kommer kunna samsas, genom kompromisser naturligtvis men det blir inte någon stötesten som till exempel a-kassan.