En av dem som var tacksam för stödet är Cornelia Bernhardt. Hon bor ensam med sin dotter som är sju år.

– De pengarna gjorde jättestor skillnad. När man är själv och betalar allting så är bostadsbidraget det man kan få, och det räddar en. Man kan få lite mer mat för sina pengar, säger hon.

Helene Lundin är ensamstående och bor med sin son som är sex år. Hon känner att de går runt även utan de extra pengarna, men att det är på gränsen.

– Vi kan inte göra samma saker som många andra familjer gör, och det svider i hjärtat när min son säger att vi är fattiga, säger hon och fortsätter:

– Men vi har mat i frysen så jag tror vi kommer klara oss hela februari.

Går runt med oro

Stödet gav dem möjlighet att göra mer.

– Det var så skönt. Jag slapp vända på varje krona och hela tiden tänka det kan vi inte göra, det här måste vi vänta med att köpa.

Veronica är långtidssjukskriven och har sin dotter på sex år boende hos sig på heltid. Hon lever på sjukpenning och arbetstränar. För hennes del innebar höjningen 650 kronor extra i månaden.

– Det var helt fantastiskt, som en skänk från ovan. Det är mycket pengar när man har så lite, säger hon.

Hon har inte råd med buss-kort idag. Under tiden med höjt bostadsbidrag var det inte lika jobbigt att se över sin ekonomi för att få pengarna att räcka varje månad, men nu går hon runt med oro och ångest igen.

– Hela tiden. Vad gör jag om en sko går sönder, eller om vi måste köpa någonting extra? Jag har liksom inte råd med det.