– När SKR la sitt första bud i förhandlingen så hade de gjort försämringar och lagt in mer arbetstid. Det är ett förslag vi nu fått på bordet två gånger och sagt nej till. Man kan inte slita ut, och piska på livsviktiga yrken, säger ordförande för Vårdförbundet Sineva Ribeiro, när Dagens ETC ringer upp. 

Strejkerna föranleddes av att Vårdförbundet satte in en blockad mot att personalen arbetade övertid 25 april. 

– Då ropar SKR direkt att det är samhällsfarligt. Alltså att det är samhällsfarligt att vi går hem när arbetsdagen är slut. Det innebär ju att det måste vara samhällsfarligt i vården varje dag. Vilket visar på vilka enorma resursbrister vi har. 

”Har gjort allt”

Det är regionerna och arbetsgivarorganisationerna som ansvarar för att det ska finnas tillräckliga resurser i form av ekonomi och personal. Men Vårdförbundets medlemmar har redan sedan före pandemin arbetat med en allt för hög belastning, betonar Sivena Ribeiro. 

– Vi jobbar utan rast. Vi går inte hem när arbetspasset är slut. Vi jobbar dubbla pass. Upp till 16 timmar och ibland även 24 timmar. Har du jobbat mer än 15 timmar är det som att köra rattfull visar forskningen. Vi får inte ens gå på en förälders begravning för det finns ingen som kan täcka upp. Vi har gjort allt. Nu är det dags för politiken och SKR att ta sitt ansvar.

Den viktigaste frågan i kollektivavtalet har därför varit att förkorta arbetstiden. Enligt en Novusundersökning som förbundet tagit fram arbetar nästan 30 procent av medlemmarna i Vårdförbundet deltid – inte för att man har småbarn, så som det var såg ut för några år sedan, utan på grund av att man inte hittar tid för återhämtning. 

– Det finns barnmorskor som jobbar 50% deltid för att orka. Vi gjorde sedan en undersökning bland våra yngre medlemmar under 30 år som visade att  fyra av tio redan efter två år i yrket jobbar deltid. 

Lämnar branschen

13 000 av Sveriges utbildade sjuksköterskor har lämnat hälso- och sjukvården helt. För att förhindra att fler flyr till andra branscher eller till privata aktörer anser Vårdförbundet att en arbetstidsförkortning är akut, men att det måste ske i en trestegsraket. Målet är att medlemmarna ska arbeta 35 timmar i veckan som man redan gör i andra delar av Norden. Men att man första året går ner 75 minuter per vecka. 

– Nu har vi ju mötts av en arbetsgivare som inte vill det och som inte säger sig ha mandat att förhandla. Därav eskalerar vi strejken den här veckan.

Har ni fått någon reaktion från SKR sedan ni utökade strejken? 

– Nej, vi har ju inte det. Utan vi har en arbetsgivare som på något sätt har låst in sig i ett hörn och som hävdar samhällsfara. De vägrar ge oss samma villkor som man redan har gett Kommunal. Och som vi redan har i den privata sektorn.

SKR svarar inte heller på Dagens ETC:s frågor som skickats över mejl utan skriver endast att ”En utökad strejk innebär ett mycket ansträngt läge i vården. Det pågår löpande kontakter mellan medlarna och parterna, men vi vet ännu inte när det kommer ett nytt bud från medlarna. Parterna behöver ta ett gemensamt ansvar för att teckna ett nytt avtal och få ett slut på strejken.”

Viktiga fördelar

Lars Göran Kecklund är sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet. Han har följt strejken och den växande samhällsdebatten om arbetstidsförkortning. Han pekar på två viktiga fördelar med att införa arbetstidsförkortning. 

– Den ena är ju att man får mer återhämtningstid och den andra är att om man är utsatt för hög arbetsbelastning, eller en krävande arbetsmiljö, så utsätts man ju under en lite kortare tid för denna. Konsekvenser för hur man mår är förstås beroende på hur stor arbetstidsförkortningen är. Men generellt har man sett att man kommer att kunna sova lite mer och uppleva ett bättre välbefinnande med minskad trötthet och stress. 

Han är dock inte särskilt förvånad över att SKR inte vill gå med på en sådan förändring. 

– Det är ganska tydligt att det finns olika skiljelinjer och att arbetsmarknadens parter med arbetsgivarorganisationer inte är någon stor vän av det. Det är därför det går så långt så att man kan inte komma överens utan att Vårdförbundet måste strejka. Trots att det handlar om endast 15 minuter per dag. SKR menar att man har för lite personal och att det skulle göra det svårt att klara av sitt uppdrag när det gäller vård och omsorg. 

Löser inte problematiken

En generell risk med att införa arbetstidsförkortning är att om man inte samtidigt tillför mer resurser eller på något vis kan arbeta smartare så kommer arbetsbelastningen öka ännu mer. 

–  Man får inte tro att man löser stressproblematiken i arbetet genom att minska arbetstiden. Det är två lite separata spår och man behöver jobba på att både förbättra arbetsmiljö och möjliggöra återhämtning för de som jobbar i vård och omsorg.

Frågan om arbetstidsförkortning är het nu. LO vill driva frågan i nästa avtalsrörelse och delar av Socialdemokraterna vill driva frågan inför nästa val. 

– Det har varit en het fråga tidigare också, men utan att få fäste riktigt. Det har ju inte blivit någon arbetslivsförkortning på, ja 50 år nu. Så det är klart den här frågan kommer leva på och det är väl stor risk för att det kommer bli strejkvarsel även nästa år när hela LO-kollektivet ska gå ut och förhandla, säger Lars Göran Kecklund.