Genast fick finansministern kritik från såväl Socialdemokraterna som Vårdförbundet som efterlyste rejäla tillskott för att stärka en ansträngd sjukvård.
Finansministern pekar på att ekonomin i regionerna ser ut att ljusna nästa år. Inflationen plågade regionerna särskilt svårt i och med 30 miljarder i ökade pensionskostnader. När inflationen nu faller räknar Sveriges kommuner och regioner (SKR) med att regionerna sammanlagt ska gå från stora underskott 2024 till nära nollresultat nästa.
– Med det sagt, det finns regioner som kommer ha det tufft under en tid framöver, säger Elisabeth Svantesson.
Fara för liv
Samtidigt brottas vården med flera problem. Bristen på vårdplatser gör att patientsäkerheten inte kan upprätthållas och att människor riskerar att dö, konstaterade Inspektionen för vård och omsorg i en rapport nyligen.
Visar inte det på behovet av att prioritera vården också från statens sida?
– Jo. Långt innan jag fick det här jobbet har jag sagt att staten kommer att behöva vara med och ta ett ansvar för finansiering i både kommuner och regioner. Sedan kommer behovet se olika ut vid olika tidpunkter.
Pengar till kommuner och regioner kommer i årets budget, det har även statsminister Ulf Kristersson utlovat. Men av allt att döma alltså endast en liten del av de 60 miljarderna och mindre än de sammanlagt 22 miljarder som sköts till förra hösten och i våras för att dämpa de stora underskotten.
Pekar på regionerna
Finansministern vänder blicken mot regionerna som hon anser behöver använda sina pengar rätt. I våras tillsatte regeringen vad de kallar ”effektivitetsdelegtionen”.
– Det ska hjälpa regionerna med goda exempel för att använda pengarna på bästa sätt och lära av varandra, säger Elisabeth Svantesson.
Nyligen meddelade Vårdförbundet att de före årsskiftet kommer att säga upp det avtal man slöt med SKR i sommar och återigen försöka förhandla fram kortare arbetstid. Under sommarens strejk höll SKR emot kraven på en arbetstidsförkortning för alla sjuksköterskor, bland annat med argumentet att det skulle bli allt för kostsamt.
Behövs tillskott från staten som gör att regionerna kan ta höjd för förbättrade villkor för vårdpersonalen?
– Det kan inte vara statens uppgift att skjuta till pengar för en eventuell förhandling längre fram. Kommuner och regioner har såklart ett arbetsgivaransvar, säger Elisabeth Svantesson.
Men behöver villkoren för vårdanställda bli bättre för att klara bemanningen framöver?
– En del handlar om pengar. Men det finns också saker som inte handlar om pengar. Jag är gift med en sjuksköterska och har varit på besök runt om i Sverige. Att satsa på chefer kan skapa en bättre arbetsmiljö. Vissa arbetsplatser har fantastisk arbetsmiljö, andra sämre. Allt handlar inte om pengar.
”Kvinnor i välfärden backar”
Vårdförbundets ordförande Sineva Riberio anser att tillskott från staten är nödvändiga för att vården ska ha tillräckligt med personal som är redo att jobba framöver. Hon pekar på att 13 000 sjuksköterskor lämnat yrket. Dessutom arbetar 30 procent av sjuksköterskorna och 50 procent av barnmorskorna deltid, många av dem för att orka med.
– Kvinnor i välfärden backar i både lön och villkor. Hur man då ska kunna få yngre att söka de här yrkena? säger Sineva Riberiro.
Sineva Riberiro anser att läget i vården med brist på vårdplatser och långa köer hotar befolkningens hälsa.
– Man ska inte behöva dö i kö för att man inte får tillgång till vården. Det kan inte ställas mot tillväxt, en sjuk befolkning ger inte tillväxt, säger Sineva Riberio.
På en punkt håller hon med finansministern: Att regionerna har en läxa att göra.
– De har en del att göra med tanke på att den administrativa personalen ökat, medan de som faktiskt ger vården blivit färre.