Sverige är ett av de länder som nu diskuterar ett avtal för fördelning av de flyktingar som räddas på Medelhavet. Initiativet till samtalen har tagits av Frankrikes president Emmanuel Macron. Än så länge har 14 länder skrivit under en överenskommelse om att de stöder en ny uppgörelse och av dessa har Frankrike, Tyskland, Finland, Luxemburg, Portugal, Litauen, Kroatien och Irland sagt att de ska delta aktivt.
– Vi välkomnar de ansatser som görs för att lösa frågan och att initiativet tagits och vi ser fram emot att delta i diskussionerna framöver. Det här framfördes på mötet i måndags men det togs inga beslut och det finns heller inget detaljerat förslag att ta ställning till ännu, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons pressekreterare Natalie Sial.
Utdragen fråga
Vad som ska hända med de flyktingar som lyckas ta sig till Europa över medelhavet är en fråga som diskuterats länge. Det har varit svårt att få till en mekanism för att fördela dessa flyktingar mellan alla länder inom EU, eftersom några EU-medlemmar, däribland Ungern, har motsatt sig detta. Ett av de partier som länge föreslagit att de stater som vill införa en sådan fördelningsmekanism ska gå före på egen hand är Vänsterpartiet. Deras europaparlamentariker Malin Björk (V) är trots detta skeptisk till överenskommelsen.
– Första tanken var att det här är något som vi har drivit hela tiden, vi tycker att det är oansvarigt att vänta på Orban och de som ingenting vill göra. Men sedan när jag tittar på förslaget så ser jag att det finns en risk att det här bidrar till att förstärka murarna runt Europa, säger hon.
Flyktingar stoppas på förhand
För människor som försöker lämna krig och fattigdom i Afrika och Mellanöstern är Libyen ett av de vanligaste länderna att försöka ta sig genom för att nå Medelhavet. FN uppskattar att 6000 flyktingar i dag sitter i förvar i Libyen – och FN har vid upprepade tillfällen påpekat att landet inte är säkert för flyktingarna och uppmanat Libyen att släppa dem. Trots detta har EU fortsatt att stödja den Libyska kustbevakningen, som har tvingat flyktingar tillbaka till Libyen när de har försökt fly över Medelhavet.
Hur EU-länderna ska hantera frågor som denna är avgörande i de fortsatta förhandlingarna, menar Malin Björk.
– I det här avtalet ser det ut som att de fortsatt tänker betala länder för att de ska stoppa flyktingar på förhand, såsom exempelvis avtalet med Turkiet och med Libyen. Men den här ”outsourcingen” av flyktingmottagningen måste stoppas, säger hon och fortsätter:
– I den här överenskommelsen pratar de också om att de vill ha ”snabba procedurer”, vilket kan betyda förvar, bristande rättssäkerhet och tvångsavvisningar istället för ett genuint system där fördelningen sker omedelbart och där hela asylprocessen sker i mottagarlandet. Därför är det viktigt att Sverige är med och styr dessa förhandlingar i rätt riktning.
Avtalet har mött stor kritik från den italienska regeringen, som också stängt sina hamnar för frivilligorganisationernas räddningsbåtar och tvingat dem att vända tillbaka till bland annat Libyen. Italiens vice premiärminister Matteo Salvini tycker att förslaget på en fördelningsmekanism bortser från det faktum att Italien ”även fortsättningsvis kommer att vara Europas flyktingläger”.
– Italien tar inga order från Tyskland och Frankrike. Om
Macron vill diskutera migranter får han komma till Rom, konstaterar Salvini.
