Det var kanske rätt att backa undan från försvarsfrågorna för ett antal år sedan. Men nu är det inte det.

Enligt Hanna Gunnarsson har vänstern och Vänsterpartiet under en lång tid backat undan och lämnat över försvarspolitiken till högern.

– I utrikespolitiken har vi alltid varit starka, där har vi ett väldigt internationellt engagemang som betonas av solidaritet. Och det var kanske rätt att backa undan från försvarsfrågorna för ett antal år sedan. Men nu är det inte det. Nu måste vi vara i det, och utanför Natofrågan är det för få i vänstern som verkligen kan försvarspolitik och förstår vad det innebär. Då viftar man lätt bort försvarspolitik som en högerfråga. Och det är det ju verkligen inte.

Ja, vissa är nog inne på den gamla inställningen att man inte kan vara både vänster och försvarsvän. Hur ser ni på den bilden, hur jobbar ni med den?

 – Jag tycker inte att det är svårt att jobba med den bilden under förutsättningen att vi pratar om totalförsvaret. Min absolut vanligaste sak jag pratar om är det faktum att välfärden inte klarar av kriser. Klarar inte sjukvården sitt normalläge klarar de definitivt inte av stora kriser och krig. Det känns som att jag har sagt det 7000 gånger bara idag. En annan viktig fråga är att vi har privatiserat sönder samhället, med jättemycket utländskt ägande i våra samhällsviktiga verksamheter och infrastruktur. 

Självklart kritisera privatiseringar

Hanna Gunnarsson pekar ut utländskt ägande som en fråga där man känner ett visst gehör från försvarshåll. I bästa fall kan engagemanget för totalförsvaret bli ett sätt att stoppa ”privatiseringsvågen”.

– När jag började med försvarspolitik var det fascinerande att träffa högt uppsatta försvarspersoner som höll med, de gillar inte privatiseringar och utländskt ägande. Att vi saknar kontroll i för staten viktiga verksamheter. Så det är både ideologiskt och praktiskt viktigt. Och det tror jag att de flesta håller med om. I riksdagens försvarsutskott är det självklart att kritisera privatiseringar som ses som självklara bland borgare och i näringsutskottet. 

Det är många medlemmar i Vänsterpartiet som hör av sig, ber om råd och frågar hur de ska tänka och orientera sig i de här frågorna, säger Håkan Svenneling. 

– Det finns ett starkt engagemang och det är jättebra. Jag brukar säga att man antingen kan gå med i fredsrörelsen och stärka upp den, eller ansluta sig till de frivilliga försvarsorganisationerna. Att lära sig köra bandvagn eller andra praktiska saker i byggandet av Sveriges försvar. 

Svaret på frågan om hur man stärker Sveriges totalförsvar är enligt riksdagsledamöterna att driva vad de kallar för vanlig vänsterpolitik.

– Det är inga konstigheter. Det är militärstrategiskt smart att rösta på Vänsterpartiet, säger Hanna Gunnarsson. 

Ostrategiskt att slå split

Tidigare har Hanna Gunnarsson nämnt det egna ungdomsförbundet Ung Vänster som ett exempel på när vänstern handlar ostrategiskt i försvarsfrågor, när man uttalar sig kategoriskt om nedrustning eller Försvarsmaktens intentioner. För Dagens ETC utvecklar hon resonemanget.

– Det är så onödigt. Totalförsvaret är vi allihopa, och ett starkt totalförsvar betyder att hela samhället ska vara starkt och robust. Det tycker vi alla är bra, det är ett samhälle som ger oss en välfärd och ser till att alla får ett bra liv. Och då är det onödigt och ostrategiskt att man som vänster går in och slår split mellan det militära och det civila försvaret. Vi har jobbat ganska hårt med att få ihop allt, och att det militära försvaret ska lyfta fram vikten av det civila som Försvarsmakten gör nu. Sjukhusen, vägarna och samhället måste funka. Ingen strider om inte befolkningen känner att de har en grundläggande trygghet. 

Budskap om ett splittrat Sverige, eller osaklig kritik mot försvaret, kan bidra till att skadlig desinformation stärks.

– Vi vänsterpartister tycker att värnplikten är bra och en viktig del av försvaret. Vi är inte emot att svenskar har vapen i hand. Sen uttryckte sig statsministern jätteklumpigt och fel om att alla ska vara beredda på att göra det. Det är fel, alla ska inte göra det. Och det civila försvaret arbetar inte med vapen. Det höga tonläget är dåligt och skapar missförstånd. Folk blir förbannade på varandra, kastar runt fula ord och så är vi där igen, splittrade. Och personligen tycker jag att det är väldigt dumt att anklaga varandra för att vilja ha krig. Det finns inga människor som vill ha krig. 

Har du själv fått höra att du vill ha krig? 

– Ja, jag har fått höra det. Att någon säger till mig att jag vill ha krig, det är inte jätteroligt. Jag tror att vi får ett dåligt samhälle av sånt där. Om vi sätter oss ner och pratar och försöker komma överens så vinner vi på det. Som politiker vinner jag jättemycket på att ha ett tonläge som gör att högern lyssnar. 

Håkan Svenneling vänder sig emot beskrivningen av att Vänsterpartiet ska ha gjort en högersväng när det gäller utrikespolitiska frågor, och pekar bland annat på partiets motstånd mot det nya försvarssamarbetsavtalet med USA.

– Vi kommer att granska det avtalet noga, och har redan nu pekat ut ett antal delar där vi tycker att regeringen har gjort fel, som att amerikansk lagstiftning ska gälla på svenskt territorium. Det kan få konsekvensen att samtyckeslagstiftningen inte gäller för en amerikansk soldat i Sverige. Att vi skulle säga ja till det avtalet ser jag som helt omöjligt. Så nej, jag tycker inte att det är en högersväng. 

”Rusta som vänster”

I maj håller Vänsterpartiet kongress och medlemmarna ska bland annat fatta beslut om ett nytt partiprogram. Då ska man även ta ställning till Natomedlemskapet.

– Jag har väl en ganska klar uppfattning om att vi kommer att vara emot ett svenskt Natomedlemskap även framåt. Men det finns en mycket viktig diskussion för oss att ta om hur vi ser på Sverige väl i Nato. Vad vi som vänster kan göra inom den ramen. Ett dåligt samarbete vill vi inte vara en del av, och vi vill stoppa framtida Natokrig. Vi behöver rusta oss som vänster tillsammans med framförallt våra nordiska kamrater, säger Håkan Svenneling.

I förslaget till nytt partiprogram blir en del formuleringar om nedrustning och inställning till den svenska försvarsindustrin mildare än tidigare. Svenneling menar att det inte handlar om en svagare politik, utan om en uppdatering och modernisering.

– Vi har under en lång tid varit väldigt tydliga med att vi vill se en minskad svensk vapenexport, särskilt till diktaturer, och att vi vill jobba tydligare med nedrustning. Sverige ska engagera sig för kärnvapennedrustning globalt. Och vi skrev nyligen en motion mot mördarrobotar, när AI används för dödande och ansvaret är oklart. Jag tror att Sverige både kan stärka sitt försvar och samtidigt jobba väldigt starkt internationellt för nedrustning.