Debatten är hård i medierna och de politiska partierna pepprar med utspel om hårdare tag. Senast ut är Moderaternas förslag om att utvisa människor utan dom och Kristdemokraternas idé att bygga svenska fängelser i länder som Somalia och Afghanistan.

På andra sidan står Vänsterpartiet och pratar från ett helt annat perspektiv – om långsiktiga lösningar, segregation och klass.

– Att det finns en otrygghet hos folk går inte att förneka. Men jag tror inte att den grundar sig på det kriminella perspektivet, säger Linda Westerlund Snecker.

Hon är rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet och har efter en lång arbetsdag sjunkit ner i en fåtölj i caféet i Riksdags­huset.

– Jag tror att den otryggheten grundar sig på att vi har ett samhälle där folk känner att ”jag är bortglömd. Jag vet inte om jag kan betala min hyra. Jag vet inte om jag kommer ha jobbet kvar. Min mormor är sjuk, kommer hon få vård?”. Och att det skapar en otrygghet som hänger ihop med en intensiv medial rapportering om skjutningar och kriminalitet.

Det var 228 skjutningar varav 27 med dödlig utgång bara fram till augusti. Hur allvarligt är läget?

– Det är klart att det är jätteallvarligt. När det uppenbarligen finns en så stor tillgång till vapen. Det är farligt och det blir faktiskt farligare och farligare, utan att låta som Johan Forssell (M) eller Adam Marttinen (SD) nu.

I en riksdagsdebatt idag tog du upp hur ”den rasistiska kontexten är ett faktum”. Hur menar du?

– När vi har stora partier som säger att minskad invandring är lösningen på kriminaliteten så sker det i en rasistisk kontext. Där dessutom Socialdemokraterna anpassar sig till den kontexten, och inte har styrkan att stå kvar i någon slags hederlighet.

Hur menar du att S anpassar sig?

– SD har haft ett intensivt inflytande i den kriminalpolitiska debatten, som M och KD nu har anammat mer och mer. Och S har anpassat sig efter Moderaterna. Nu börjar man ju talla på sånt som skapar trygghet. Man börjar anpassa retoriken, men också på faktisk politik som med migrationsöverenskommelsen, där man föreslår tillfälliga uppehållstillstånd. Det är sånt som gör att integrationen misslyckas.

Nästan samtliga partier kräver repressiva åtgärder i kriminalpolitiken, medan ni – och Miljöpartiet – står för en helt annan linje. Känns det ensamt?

– Det är alltid ensamt att vara vänsterpartist i riksdagen, skrattar hon.

– Men det skulle ju vara härligt om Miljöpartiet stod upp för den politik de faktiskt tror på. Och inte anpassade sig efter S i regeringen, där MP har släppt precis allt som vi hade gemensamt.

Om ni skulle sitta i regeringen skulle ni väl också tvingas kompromissa mycket?

– Jättemycket. Men jag tror att vi skulle få till en större lösning. Vi fick till 22 miljarder i ett förortslyft med regeringen. Såna åtgärder ser vi som en lösning på kriminaliteten. Det är onödigt att lägga all energi på lagstiftning som inte fungerar, som skärpta straff och olika repressalier. Tyvärr så fungerar det ju inte. Det vore annars en skön politisk lösning. Vi höjer straffen med 30 procent så minskar brottsligheten med 30 procent, det vore ju jätteskönt att vara politiker då.

Du pratar mycket om långsiktighet. I en debattartikel i Expressen skriver du att ”det tog 30 år att skapa utsatta områden. Det kommer ta tio år att återställa dem.”. Har vi tio år på oss?

– Det måste jag tro. Kriminaliteten är ingen quick fix. Den ekonomiska utsattheten har funnits så länge. De här unga aggressiva grabbarna med tillgång till vapen som säljer narkotika är uppväxta i klassklyftornas Sverige. Det är klart det tar tid att komma tillrätta med det. Men det finns åtgärder här och nu som vi kan göra. Alla grabbar i förorterna som är sju-åtta år, se till att vi gör en insats nu för dem. Vi har ju sen jättelänge kunnat peka ut att den och den kommer det inte gå bra för. Varför sätter vi då inte in åtgärder som faktiskt ser till att de inte går med i ett gäng när de är 12, 15 eller 18? Om vi satsar på dem här och nu, då kommer de inte vara kriminella när de är 18.

Men vad ska göras åt det dödliga våldet som pågår här och nu?

– Vi måste se till att de som är högst upp i rang, de ska självklart inte gå ute på gatan. De ska ju häktas. Finns det brottsmisstanke, häkta dem! Se till att vi har riktigt många som kan utreda brotten. Det finns ingen motsättning i långa insatser och att samtidigt punktmarkera de som är riktigt farliga.

Tänker ni ibland lite för mycket på lång sikt?

– Ja, vi har svårt att presentera saker som inte blir så himla komplicerade. Snabba förslag som inte blir så komplexa, det tror jag är vänsterns stora problem.

Kan vi få ner gängkriminaliteten inom en överskådlig framtid?

– Det tror jag absolut. Om det får vara 10–15 år, för det är så lång tid det tar att fixa problemet.

Men de partipolitiska låsningarna är enorma, menar Linda Westerlund Snecker. Strax innan intervjun satt hon på möte i trygghetsberedningen med de andra riksdagspartierna.

– Det blir otroligt tydligt där att KD, M och SD är helt ointresserade av att lösa problemen. De vill ha det som det är. De vill ha lite skjutningar, de vill ha integrationsproblem, de vill hålla i asyldebatten. De vill ha de här konflikterna. Så Centerpartiets dröm om att få igenom en långsiktig trygghetspolitik, det är kört. Det kommer aldrig ske. Det är där vi är i den politiska debatten idag.

Hur ska en bred överenskommelse kunna nås i riksdagen?

– Inom andra områden tror jag det är lättare, men inom rättspolitiken är det avgrundsdjupa stup emellan oss. Jag tror inte det finns något intresse för att lösa problemen. Man vill ha kvar det här som den stora frågan framöver.

Varför tror du det?

– Därför att det är den ultimata klasspolitiken och det är ju högerns dröm. De vill ha skillnad på folk och folk, de vill ha segregation med rika områden och andra områden, och så kan man välja så att ens barn inte går i skolan med de från det andra området. Då får vi den här uppdelningen av samhället. Det är väl det som hela högerpolitiken går ut på. Vi ska inte mötas. Och då är brott och straff den perfekta frågan.