Remeo bedriver rehabvård i Sköndal i Stockholm för patienter som legat på intensivvårdsavdelningar. Vården har uppskattats av många som i långsam takt kunnat träna bort hjälpmedel som respiratorer. Företaget beskriver sin vårdform som unik. Sättet de arbetar på, med flera professioner i ett team, i en hemtrevlig miljö samtidigt som de har högteknologiska hjälpmedel, finns ingen annanstans. De hävdar därför att det är nödvändigt att sjukhusen remitterar patientgruppen dit, för att kunna ge dem bästa möjliga eftervård.

– På storsjukhus ligger arbetsterapin långt, långt bort. Så då ska du åka runt med respiratorn och personal och allting. Men här ligger allt så här nära, säger Anna Cedborg, läkare och vd på Remeo, medan hon visar runt på rehabmottagningen.  

Det märks att hon har gjort den här rundturen förut, ingen vi möter blir förvånad över att det kommer in en journalist. De stora dagstidningarna har flitigt skrivit om verksamheten den senaste månaden och att Remeo under hösten slutat få remisser från sjukhusen. 

– Vi fick ingen remiss på ett långt tag. Och vi upplever att det inte beror på ett minskat vårdbehov för patientgruppen. Det måste finnas någon annan orsak. Samtidigt fick vi många samtal från kollegor på sjukhusen som ville ha vår hjälp att hantera patienter som de normalt inte hanterade, säger Anna Cedborg.

Köper inte förklaringen

Efter pandemin har Region Stockholm rustat upp intensivvården och utökat med egna så kallade intermediära vårdplatser. Där kan man liksom hos Remeo träna patienter att sluta använda hjälpmedel samt stärka muskler och svalg efter en svår iva-behandling. Det har under hösten enligt Karolinska universitetssjukhuset, som tidigare skickat flest remisser till Remeo, även saknats patienter som har varit i skick att flyttas från iva-behandlingen. Kombinationen av ett minskat vårdbehov och ökad egen kapacitet har inneburit färre remisser till Remeo, men inte ett totalstopp, som påstås.

Men det är en förklaring som inte alla köper. De senaste veckorna har den borgerliga oppositionen tillsammans med Vänsterpartiet hävdat att det i själva verket är regionen som uppmanar sjukhusen till färre remisser för att det finns besparingskrav på sjukhusen. 

– Klinikerna på sjukhusen tvingas spara genom att inte skicka patienter på nödvändig rehabilitering, sa exempelvis oppositionsregionrådet Désirée Pethrus (KD) i ett pressmeddelande.

Karolinska sjukhuset förnekar att så skulle vara fallet. Och det finns inte heller några konkreta belägg för den saken. Anders Fytagoridis, överläkare och verksamhetschef för neurokirurgi på Karolinska Universitetssjukhuset säger att remisserna överhuvudtaget inte har minskat från intensivvården. Däremot har färre patienter remitterats från nerokirurgiska kliniken. 

– För några år sedan slöt Karolinskas neurokirurgiska klinik, regionen och Södersjukhuset ett avtal om utbyggd intermediärvård för patienter. Vi skulle få fyra vårdplatser. Av olika skäl skapades bara två platser. Därför slöt vi även ett avtal med Danderyds sjukhus om två platser och sedan juni 2023 har vi tillgång till fyra vårdplatser, säger han.

Antalet remitterade patienter till Remeo har i sin helhet också ökat från tidigare år enligt Anders Fytagoridis. Vanligtvis remitteras cirka 15 patienter årligen till Remeo, men under förra året till och med januari 2024 har 19 patienter remitterats dit.

Enligt Fytagoridis har varken läkare på intensivvårdsavdelningen eller den neurokirurgiska avdelningen fått något påbud om att inte skicka remisser till Remeo. Inte heller har det framkommit någon anmälan eller klagomål från patienter som fått en felaktig vård för att de inte skickats till Remeo. 

Felaktiga uppgifter florerar

Det både politiker och medier till stor del blandat ihop när de skrivit om vården på Remeo är att de är en del av regionens iva-kapacitet och att risken om de försvinner är att regionen förlorar dyrbara iva-platser. Men det är felaktiga uppgifter som regionen tidigare lämnat till Socialstyrelsen. 

– Det ska inte vara så att Remeo skrivs in som en del av regionens intensivvårdskapacitet i och med att det handlar om intensivvårdsrehabilitering och inte intensivvård. Det är viktigt att vi redovisar rätt och riktiga siffror, säger Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm. 

Samtidigt ska det finnas beredskap även för intensivvårdsrehabilitering. Det verkar nu samtliga partier vara överens om. Två skrivelser har skickats in till förvaltningen. M, KD och L menar att den enda lösningen är att rädda Remeos vårdplatser. Skrivelsen från S, MP, C som stöds av SD vill utreda om det finns flera lösningar, exempelvis om vården även kan ges inom regionen. Talla Alkurdi menar att det kan bryta mot upphandlingsregler att ge Remeo konkurrensfördelar genom ett direktavtal. 

– Fallet med Remeo visar på hur skört systemet är. Vi kan inte riskera vår kapacitet för att en privat vårdgivare riskerar att gå i konkurs när som helst. Vi måste ju lära oss något från pandemin. Jag tror också att det är otroligt viktigt att politiken inte ska höfta sig fram med godtyckliga lösningar. Utan att det faktiskt är de sakkunniga som får titta på vad som är en hållbar lösning. 

”Ständig dialog om V-samarbetet”

Talla Alkurdi säger att hon inte vet hur dialogen mellan Remeo och Karolinska varit, om Remeo blivit förvarnade om regionens planer att bygga ut vårdplatser. Men hon menar att företaget också har ett ansvar att skala upp och ner efter behov. 

– Jag tror inte att någon är förvånad över att behovet av rehabilitering efter intensivvård minskat sedan pandemin. Avtalet mellan Karolinska och Remeo är inte heller volymbaserad.

Hur ser ni på att Vänsterpartiet, som ni ändå har budgetförhandlat med, väljer att gå ihop med högeroppositionen i den här frågan?

– Det är klart att vi har ju varit tydliga med att vi har velat se en gemensam beredning och hantering av det här. Så är det ju. 

Finns det risk för att samarbetet mellan mittenkoalitionen och V kan spricka på grund av det här?

– Jag går inte in i detaljer om det, men vi har ju ständig dialog om samarbetet.

Vänsterpartiet vill också ha en fungerande iva-rehabilitering inom regionen på lång sikt men ser Remeo som den kortsiktiga lösningen. När Jonas Lindberg, talesperson för hälso- och sjukvård (V) får frågan om varför han inte litar på Karolinska när de säger att vårdbehovet för iva-rehabilitering har sjunkit, svarar han att det finns flera indikatorer på att intensivvårdssystemet idag är pressat. 

 – Flera i iva-personalen har kontaktat oss för att säga att det inte stämmer att sjukhuset har egen kapacitet och att de behöver hålla hårt i externa kostnader när besparingarna slår. De har varnat för vad som kan hända om Remeo skulle försvinna. Patienterna läggs istället på andra vårdnivåer där de inte får samma kompetens som på Remeo.

Vänsterpartiet ser inte att initiativet som väckts tillsammans med högerpartierna går emot överenskommelsen som gjort tillsammans med mittenkoalitionen.  

– Vi har väckt ett initiativ som lagts in för beredning, det är inte mer dramatiskt än så. Det är inte ett misstroendevotum. Vi har annars ett mycket gott samarbete med mittenkoalitionen. 

”Några veckor till”

Jonas Lindberg tycker också att verksamheten behöver anpassas utifrån vårdbehovet men att det i så fall måste vara tydligare att det handlar om ett minskat behov och inte en ansträngd ekonomi. 

–  Signalen har sedan pandemin varit att vi behöver fler vårdplatser inom hela intensivvårdsparaplyet och jag uppfattar att Remeo har försökt svara på den signalen. En del av våra egna sjukhus har under året på grund av besparingarna behövt dra ner på intensiv- och intermediärvårdsplatser, exempelvis Södersjukhuset. Även om alla Remeos platser inte beläggs så riskerar nu samtliga försvinna. Det skulle få en markant påverkan inom vår intensivvårdskapacitet och tvinga fram svåra prioriteringar.

Men frågan är hur stor risken för nedläggning egentligen är? I andra medier har Remeo talat om att verksamheten kanske bara har några veckor kvar. 

Går det att skära ner på personal och lokaler nu för att inte behöva lägga ner verksamheten? 

– Jo det är klart att det går. Om det är alternativet mot att lägga ner helt så får man titta på det. Var och en får ju ansvara för sin budget. Just nu har verksamheten varit nere på halv kapacitet. Då är verksamheten verkligen liten samtidigt som det krävs en kritisk nivå för att bedriva denna vård.  Vi har stora kostnader för att vi blivit mer specialiserade på de allra sjukaste, säger Anna Cedborg på Remeo. 

Strax innan Dagens ETC lämnar rehabkliniken i Sköndal berättar Anna Cedborg att det kommit in en handfull nya remisser under de senaste veckorna. 

– Vi kanske klarar oss några veckor till, säger hon.