Utvisades efter miss – nu är läkaren Zainab tillbaka

Det var i augusti 2015 som Zainab och hennes två små barn, Miriam och Mohammed, då tre och sex år, med kort varsel tvingades lämna det liv de med stor möda byggt upp i Sverige. Zainab är utbildad läkare med inriktning gynekologi och vårdcentralen i Tidaholm ville anställa henne. På kort tid hade hon lärt sig svenska på egen hand och arbetade sedan ett och ett halvt år som resurslärare inom SFI-undervisningen på orten. Eftersom hon arbetade och hade försörjt sig själv under asylprövningen hade hon rätt att ansöka om arbetstillstånd och borde ha fått stanna i Sverige. Men Migrationsverket hade missat att utfärda ett så kallat AT-UND (bevis på rätten att arbeta utan arbetstillstånd) till Zainab. Så istället utvisades hon med hänvisning till otillräckliga asylskäl trots att hon gjort allt rätt och hade en anställning som väntade. Vännerna i Tidaholm protesterade och demonstrerade, men Zainab och barnen sattes på ett flyg till Bagdad. Nu är hon tillbaka.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Sverige är mitt andra hemland, när tåget närmade sig Tidaholm fick jag hjärtklappning. Jag har en stor svensk familj här och alla var på torget och mötte mig, pussade och kramade mig. Jag var så glad, berättar Zainab på telefon.

"Ett fängelse"

Nu ska hon umgås med vännerna i några dagar innan det är dags att åka tillbaka till Bagdad igen.

– Jag är jätteglad att vara tillbaka, jag ville inte lämna Tidaholm, men jag längtar efter mina barn som är kvar i Bagdad. De hade också rotat sig i Tidaholm och frågar ofta om jag kan ta hit dem igen, säger Zainab.

Hon beskriver deras nuvarande hem i den irakiska huvudstaden som ett fängelse – inte minst för barnen. De kan inte leka utomhus och hon oroar sig varje dag när sonen är i skolan.

– Bara en vecka innan jag åkte exploderade en stor bomb i Bagdad. Ett hundratal människor miste livet. Bomber har exploderat i våra kvarter, man vet aldrig när och var det smäller. Jag drömmer mardrömmar och varje gång min son går till skolan eller jag måste gå ut någonstans tänker jag att vi kanske inte ses igen. Jag har planerat för vad familjen ska göra om något händer mig, säger hon.

Zainab och barnen bor med morföräldrarna. Hon har inga möjligheter att arbeta och bidra till försörjningen.

– Det är väldigt svårt att bo i Bagdad. Min mamma fick en stroke nyligen. Dricksvattnet är dåligt och både jag och Miriam har fått problem med njurarna. Barnen är rädda och stressade. Min son mår psykiskt dåligt, men det svåraste är att leva med rädslan, berättar Zainab.

Andra provet i april

Därför har hon nu gjort den långa och kostsamma resan från Bagdad, via Turkiet, till Umeå universitet, där första delen av kunskapsprovet för läkare med utomeuropeisk utbildning hölls i förra veckan.

– Teoriprovet gick bra, jag håller tummarna, men det är inte helt lätt. Bara fem av åtta blev godkända på proven i december, berättar hon.

Det andra praktiska delprovet hålls i april, då räknar hon också med att vara på plats.

– Migrationsverket gjorde en miss och ville sedan inte hjälpa mig. Jag vill visa dem att jag är en bra människa, jag är stark och vill arbeta här som läkare, med eller utan någon annans hjälp. Jag hoppas att jag ska kunna komma tillbaka i april och att jag ska klara båda proven. Då kan jag ansöka om arbetstillstånd och förhoppningsvis kunna komma tillbaka till Tidaholm med mina barn.Vi saknar Sverige och alla våra vänner här, säger Zainab.

Fotnot: Zainab fruktar för sin säkerhet i Irak och vill därför inte framträda med fullständigt namn.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .