– Det många här blir arga på är när man har olika regler för olika människor. Det finns problem, men dem ska vi ta tag i med samma metoder som problem i det övriga samhället, säger Åsa Nilsson Söderström.

Många har de varit, utspelen i valrörelsen om förorter som den här, där få har svenskfödda föräldrar och där kriminella gäng är närvarande. Max hälften av invånarna i utsatta områden ska ha utomnordisk bakgrund, tyckte integrationsminister Anders Ygeman (S). Adhd-testa alla barn i utsatta områden, kontrade Moderaterna. M-förslaget om visitationszoner i utsatta om­råden, där polisen ska få visitera vem som helst utan brottsmisstanke, har basunerats ut på nytt. Till sist klämde statsminister Magdalena Andersson i med att varna för ”Somalitowns”.

Åsa Nilsson Söderström bor på andra sidan motorvägen, i det mer välbärgade Spånga, men efter en mandatperiod i stadsdelsnämnden känns hon igen av flera av dem som passerar. I den kommunalgrå vardag­en har hon knådat frågor om skola och socialtjänst. Sådant borde debatten om förorten handla om, tycker hon. Som att socialsekreterare flyttar in på polisstationen.

– När man får tag i någon som är gängkriminell följer man upp hans syskon på samma gång, att de inte far illa eller dras in. Man hinner sätta stopp innan det är för sent.

”Går hem med dåligt samvete”

Betty Bayat är på väg hem från jobbet på äldreboendet. Hon vill prata om sin arbetssituation, om att inte hinna med de äldre.

– Jag går hem med dåligt samvete, säger Betty Bayat.

I likhet med flera andra som passerar kommer hon sedan in på brottsligheten. Hårdare tag önskar hon sig av politikerna efter valet.

– Om jag inte är snäll mot dig, måste jag få ett straff, jag måste fatta.

Megrahth Salomon stannar länge vid Liberalernas lilla stånd. Han uppskattar Åsa Nilsson Söderströms engagemang mot den eritreanska diktaturen. Hela den förening av svensk-eritraner han tillhör ska före­språka en röst på Liberalerna, säger han. Andra svensk-erit­rianer med en annan syn på diktaturen och på kriget i Tigray är desto argare på partiet. 

”Alla partier har svikit oss”

Så landar en storkonflikt i en lokal valrörelse, drygt tusen mil därifrån. Men Megrath Salomon pratar gärna om de senaste utspelen också. Liberalernas förslag om obligatorisk förskola för barn som har svag svenska på 2,5-årskontrollen på BVC får tummen upp.

– Lever man i Sverige man måste kunna språket, annars går det inte, säger Megrahth Salomon.

En dryg kilometer därifrån, på Rinkeby torg, står vänster­partisten Ahmed Sharaf Abdi. Han tycker Liberalernas förskoleförslag är i samma anda som de moderata förslagen om visitations­zoner och adhd-test­er i utsatta områden. Det handlar om att visa sig hård mot invandrare och för­orter – och L vill passa in med M, KD och SD som man vill bilda regeringsunderlag med, enligt Ahmed Sharaf Abdi.

– Liberalerna vill visa att man tillhör den där sidan, säger han.

Men att språket är centralt håller han med om.

– Satsa på att utbilda dem som jobbar i förskolan, säger Ahmed Sharaf Abdi.

Många av de väljare han möter är upprörda över politiska förslag som de uppfattar som utpekande av invandrare och förorter. Ahmed Sharaf Abdi ägnar många och långa samtal, inte sällan på sitt modersmål somaliska, åt att övertyga människor om att hans parti inte lägger den typen av förslag. Men det är inte alla som ser någon skillnad på partierna.

– De säger att alla partier har svikit oss, säger Ahmed Sharaf Abdi.

Jobbet som elevassistent på en mellanstadieskola ett par stenkast därifrån har stärkt hans uppfattning om vad som skulle kunna göra skillnad på riktigt: bättre skola, ­meningsfull fritid och fler bostäder. Många är trångbodda och det försvårar för unga att klara ­skolan och förenklar för ­gängen att sätta klorna i dem, enligt Ahmed Sharaf Abdi.

– Man ser att det finns barn som inte har plats hemma att studera på. Det blir att man hänger ute. Man måste fixa bra fritidsaktiviteter.

”Vem vill bo här?”

Abdy Hussein stannar till och samtalar engagerat med Ahmed Sharaf Abdi. Han hör till de många Rinkebybor som har somalisk bakgrund. Han är arg på Social­demokraterna. Droppen var statsminister Magdalena Anderssons uttalande om vikten av blandade bostadsområden: ”Vi vill inte ha Chinatown, Somalitown eller Little Italy”.

– Jag vill flytta nu på en gång. Men vart? Jag jobbar i Nacka, jag kan inte få bostad där. Man planerar inte för bostäder, man pratar bara om Somalitowns. Vem vill bo här? Ingen, säger Abdy Hussein.

Kos Saleman är också upprörd över Magdalena Anderssons uttalande. Men inte av samma skäl.

– Man vill ju vara med sitt folk, man ska kunna bo där man trivs, säger hon.

Liksom Abdy Hussein tolkar hon statsministerns uttalande som ett sätt att tävla med SD. Till skillnad från honom är hon inte säker på att hon ens kommer att rösta.

– Jag är muslim, svart och har sjal. Inget av partierna är rätt val för mig. De flesta är emot muslimer, säger hon.

Hon tycker Socialdemokraterna svikit sina löften.

– De lovade för fyra år sedan att de skulle minska skjutningarna, säger Kos Saleman.

Fler ungdomsgårdar, snarare än skärpta straff, lyder hennes recept mot brottsligheten.

– Man ska vara där för ung­domarna och ändra deras tankesätt innan de tänker att de vill tjäna snabba pengar, säger hon.

Åter på torget i Tensta, där prasslet i Åsa Nilsson Söderströms jacka tilltar i höstvinden. Glöden i rösten tycks vara lite mindre nu när hon talar om utspelet om obligatorisk förskola för 2,5-åringar med svag svenska. ”Från tre års ålder”, hade hon före­dragit. Rubriker om att språktesta tvååringar har fått förslaget att framstå som mer dramatiskt än det är, menar hon.

– Det är ju egentligen det samma som BVC gör redan idag. Det ska vara en extra push för att få in de som verkligen behöver i förskolan, säger Åsa Nilsson Söderström.