Utrikesfödda får allt fler jobb

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Faktum är att gapet mellan utrikes- och inrikesfödda på arbetsmarknaden nu minskar i snabb takt. Det säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen på måndagen vid Medlingsinstitutets konferens om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildning.

– Att utrikesfödda vinner mark står bortom allt rimligt tvivel. Men det här är ett relativt nytt fenomen, så många lever kvar i bilden av det stora gapet, säger Håkan Gustavsson.

”Tilltagande takt”

För ett år sedan växlade utvecklingen i sysselsättningsgrad bland utrikesfödda upp i tempo. Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar kommer sysselsättningsgraden bland personer födda i Sverige öka med 1 procentenhet, till 82 procent, 2017-2018.  Men för personer födda utomlands ökar jobben dubbelt så snabbt och sysselsättningsgraden väntas öka med 2 procent, till 68 procent, under samma period.

– Någonting hände under fjolårets mitt och nu går i princip all sysselsättningsökning till den här gruppen. Och det är någonting som vi dessutom förväntar oss kommer ske i tilltagande takt nästa år när den stora gruppen nyanlända börjar göra inträde på arbetsmarknaden, säger Håkan Gustavsson.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer 8 av 10 nya jobb att gå till utrikesfödda det kommande året. Bakom utvecklingen ligger en tio år lång period av stark arbetsmarknad som nu alltså börjar få effekt, konstaterar Håkan Gustavsson.

Skriker efter arbetskraft

Enligt honom finns här ett möjligheternas tillfälle. Samtidigt skriker näringslivet nämligen efter arbetskraft. 35 procent av alla företag hävdar att de lider av arbetskraftsbrist, men extra alarmerande är läget inom offentlig sektor som har ett stort behov av bland annat undersköterskor, lärare och socionomer.

– Det finns en tydligt växande brist på på arbetskraft i landets kommuner, alla lediga resurser är i princip uttömda. Inom offentlig sektor har man till och med börjat anpassa sina krav på utbildning och erfarenhet på ett ganska så drastiskt sätt på grund av detta. Här finns därför verkligen en gyllene chans – att ta tillvara på den arbetskraft som de nyanlända kommit med, säger Håkan Gustavsson.

Nyckelutmaningen ligger dock i utbildning.

En annan knäckfråga är att i högre utsträckning få ut de utrikesfödda kvinnorna på arbetsmarknaden. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda kvinnor är vad som förklarar den största delen av det existerande gapet.

– Behovet av utbildning spänner över hela arbetsmarknaden, och det är verkligen det som det hela hänger på, säger Håkan Gustavsson.