– Det är jätteallvarligt, det skapar naturligtvis en enorm klimateffekt och är något vi måste bekämpa, säger Lorentz Tovatt, riksdagsledamot för Miljöpartiet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Underutnyttjad kapacitet
Enligt honom pekar utvecklingen på behovet av den nya flygskatten som införs nästa månad. Den kommer att läggas på flygbolagen, som måste betala 60 kronor per passagerare för resor inom Europa, 250 kronor per passagerare för resor till ett visst antal utomeuropeiska länder och 400 kronor till övriga länder.
Men enligt de nya siffrorna från Trafikanalys utnyttjas inte flygplanen till max. 2017 låg kabinfaktorn – antalet passagerare i förhållande till antalet tillgängliga flygstolar – på 75 procent för utrikes flyg. För inrikesresor var den ännu lägre, 64 procent.
Med tanke på att flygskatten är kopplad till antal passagerare och inte till antal flygresor eller bränsleanvändningen, till exempel, kommer den verkligen att få önskvärd effekt?
– Egentligen har det ingen tydlig effekt på nyttjandegraden. Men kanske kan det få en effekt genom att flygbolagens vinstmarginal minskar så att de måste dra in en flygning. I någon mån kommer det att ha en effekt på utsläpp, men huruvida det blir så att man effektiviserar eller bara dumpar över kostnaden på konsumenten vet jag inte. Det jag har sett i Norge, som nyligen införde en flygskatt, är att bolagen har effektiviserat avgångarna.
Lorentz Tovatt menar att det i nuläget inte heller går att beskatta användningen av fossilt bränsle inom flygbranschen, eftersom det bryter mot internationella avtal.
– Det är naturligtvis inte bra. Man borde absolut se över vad det finns för alternativ, kika på olika sätt man kan göra det dyrare att landa beroende på vad man har för något i tanken. Men i och med att det är internationellt reglerat är det svårt att agera på.
Ökat välstånd ligger bakom
Men vad är det som har gjort att antalet utrikes flygresor har ökat så dramatiskt de senaste 40 åren? Den huvudsakliga anledningen enligt Håkan Brobeck, statistiker på Transportstyrelsen, är ökat välstånd.
– Vi har inte gjort någon fullständig analys av det, men man kan säga att flygresandet hänger mycket samman med den ekonomiska utvecklingen. När vi gör prognoser på utvecklingen är BNP den förklarande variabeln vi använder som har störst betydelse.
Håkan Brobeck pekar även på den ökade konkurrensen mellan flygbolag som en möjlig förklaring.
– Vad vi har förstått har konkurrensen pressat ner priserna. Det har kommit in lågprisbolag som har stökat runt lite på marknaden och som kan erbjuda nästan vansinniga priser, kan man tycka. Samtidigt tjänar de pengar, så det är ett koncept som fungerar.
– Vi har ju haft en miljödebatt under den här tiden, där inte minst flyget har stått i centrum vad gäller transport. Men det är inget som tyder på att resandet har minskat samtidigt som frågorna har uppmärksammats. Det verkar som att reslusten är för stor.