Per Strömberg har professuren ”Handelshögskolans Jubileumsprofessur i finansiell ekonomi, särskilt riskkapital”. Professuren skapades 2011 genom att kända riskkapitalister som IK Investment Partners, Nordic Capital och EQT Partners donerade 42 miljoner kronor till Handelshögskolan i Stockholm.

När regeringen ett år senare beslutade att utreda hur man ska se på privat ägande i välfärden var Per Strömberg en av forskarna som fick i uppdrag att komma med underlag.

– Jag skulle säga att det är mycket tveksamt av regeringen att använda sig av honom. Risken är att han både medvetet och omedvetet tar hänsyn som en forskare inte borde göra, säger Johan Thyberg.

I sitt utlåtande ställde sig Strömberg positiv till riskkapitalister och privata ägare inom välfärden och konstaterade att ”det finns inga starka skäl att utesluta eller missgynna en viss typ av privata ägare från välfärdssektorn”.

Den som tillsatte Per Strömberg var Eva Lindström. Hon hade huvudansvaret för utredningen tills hon blev ersatt av Christina Eriksson Stephansson. Lindström avböjer att kommentera varför hon ansåg att Per Strömberg var lämplig att lämna underlag i utredningen.

– Eva Lindström kommer inte svara på några frågor angående detta och hänvisar till utredningen och Christina Eriksson Stephansson, säger hennes pressekreterare Ann Wolgers.

Ändrade direktiven

Efter valet 2014 ändrade Socialdemokraterna direktiven för utredningen och bland annat Per Strömbergs utlåtande togs inte in i den rapport som ska presenteras den 31 december. Efter detta anklagade tidningen Dagens Industri Socialdemokraterna för att mörka delar av utredningen.

– Nej, det är ingen mörkning, så ser jag det inte alls. När en ny regering tar vid är det många utredningar som påverkas och direktiv som ändras. Det är inget konstigt. Dessutom finns både Per Strömbergs och alla andras rapporter i vårt diarium, säger Christina Eriksson Stephansson.

Per Strömberg själv menar att han inte har gjort något fel. Att hans tjänst har skapats av riskkapitalister påverkar inte honom alls, säger han.

– Det påverkar inte mig utan det är Handelshögskolan som har de pengarna som de kan använda till min lön. Själv är jag redan anställd och inlasad så för min finansiella situation spelar det ingen som helst roll.

Kan du förstå att vissa ser ett förtroendeproblem här?

– Redan innan jag fick den här professuren forskade jag om riskkapital. Jag skulle inte säga att det påverkar min forskning. Jag har studier som är både negativa och positiva om riskkapital.

”Vetenskaplig integritet”

Även Handelshögskolans rektor Lars Strannegård säger att det inte spelar någon roll för förtroendet att det råkar vara riskkapitalister som donerat pengar till professuren om riskkapital.

– Det är ju inte riktigt så, de ger ju pengarna för att det ska finnas vetenskaplig kunskap inom de här områdena, säger Strannegård.

Finns det en risk att man påverkas som forskare?

– Det handlar ju om vetenskaplig integritet. Det är ju inte tanken att man ska påverkas. Det är samma sak som att man får pengar av staten, då finns det en risk för att anslagen ska dras tillbaka. Man är ju alltid beroende av en finansiär.

Men det är inte riktigt så enkelt, enligt Johan Thyberg, som bland annat har skrivit boken Forskning till salu där han uppmärksammar den ökande kommersialiseringen i den akademiska världen.

– De som sitter på sådana här poster säger att de inte påverkas, men det är bara skitsnack. Alla påverkas.

Vad har du för grund för det?

– Det finns gott om forskning. Amerikansk forskning visar att det kan räcka med att man får en penna för att känna en press på sig. Tänk då när man har en anställning med bra lön.

– Oavsett vilket har man kommit fram till att det här med riskkapital är ett intressant ämne att forska kring och då är det väldigt märkligt att man låter riskkapitalister betala detta.