Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att säkra kompetensen för undersköterskor. Målet är att fastställa vilka krav som gäller och stärka dessa genom legitimation eller skyddad yrekstitel.
För mindre än ett år sedan passerade invånarantalet i Sverige 10 miljoner. Av dessa 10 miljoner är i dag nästan var femte över 65 år. Men det är inte bara antalet invånare som ökar i vårt land. Det gör även medellivslängden. Förra året var den 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Bristen ser ut att bestå
Om Statistiska centralbyråns prognos stämmer kommer vi redan år 2060 vara 13 miljoner invånare med en medellivslängd för kvinnor på 89 år och för män nästan 87 år. Då kommer var fjärde invånare att vara över 65 år, många av dem med behov av sådan vård och omsorg som undersköterskor har kompetens i.
Tillväxten av invånare och andelen äldre personer har skett parallellt med en längre tids brist på undersköterskor. Bristen ser ut att bestå, skriver Arbetsförmedlingen i sin senaste bedömning ”Var finns jobben?” och klassar där undersköterska som ett yrke med påtaglig brist.
Den utredning som regeringen har beslutat om ska bland annat:
- beskriva undersköterskeyrkets innebörd och yrkesrollens beskaffenhet
- föreslå en lämplig reglering för yrkesgruppen undersköterska, att yrkesgruppen ska omfattas antingen av bestämmelserna om legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering
- förtydliga vilken kompetens som ska krävas för att kalla sig undersköterska.
Socialminister Annika Strandhäll säger i ett pressmeddelande att trots att undersköterskor är den största yrkesgruppen inom vård och omsorg, så saknas det i dag reglering om vad utbildningen ska innehålla eller vad en undersköterska ska kunna.
Stärka patientsäkerheten
Förslaget om legitimation för undersköterskor kom från Susanne Rolfner Suvant, som tidigare har granskat frågan på uppdrag av regeringen. I en utredning som presenterades i våras motiverade hon förslaget med att en legitimation skulle bidra till bättre äldreomsorg genom att den skulle stärka patientsäkerheten och även locka fler till yrket och nämner att i Danmark, Finland och Norge är de yrken som motsvarar undersköterska i Sverige reglerade. Äldreministern var däremot inte omedelbart positiv till en legitimation för undersköterskor utan vill fortsätta utreda förutsättningarna för en sådan.
Den tidigare utredningen var i somras ute på remiss hos dryga hundratalet instanser som myndigheter, universitet, kommuner och föreningar.
Socialstyrelsen är emot
En av remissinstanserna är Socialstyrelsen, vars svar väger tungt i detta sammanhang. Socialstyrelsen sade nej till legitimation för undersköterskor med att slå fast att ”utredningen inte lyckats visa att införande av legitimation för undersköterskor avhjälper kvalitetsbrister som kan relateras till bristande yrkeskompetens eller bidrar till ökad tillgång till personal.” De ansåg att första steget i stället borde vara samordning av de befintliga utbildningarna.
Ja, sade däremot Socialdemokraternas styrelse, som under sin senaste kongress ställde sig positiv till att ”utreda hur undersköterska kan bli en skyddad yrkestitel/yrkeslegitimation”.
SKAF (Svenska kommunalarbetareförbundet) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) ville liksom äldreministern utreda ”förutsättningarna för genomförande av en skyddad yrkestitel för undersköterskor”. Det förklarar de i en gemensam avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. I det tvåsidiga dokumentet nämns inte ordet legitimation.
