Dagen efter är mycket sig likt i den sjönära stadsdelen. Några invånare rastar sina hundar. I övrigt är det stilla.

En kvinna som bor i ett av flerfamiljshusen på andra sidan Slagsta, berättar att hennes sambo och deras hund vaknade till av smällen.

– Man är tråkigt nog van med att sånt händer. Det är inte så att jag är mer rädd än annars, men givetvis är det obehagligt när det kommer närmre, säger hon.

Oron som hon känner är för att det skulle sprängas i hennes trapphus.

Stockholm särskilt drabbat

Explosionen i Slagsta är en i raden av sprängningar som inträffat runt om i landet den senaste tiden. Stockholms län är särskilt drabbat. Mellan 1 och 27 januari har 16 explosioner ägt rum i huvudstadsregionen, vilket är fler än i riket i stort under hela januari förra året.

– Läget i Stockholm och delvis i övriga Sverige är att vi sett en eskalering av olika former av sprängattentat sedan senhösten och in på det nya året. Det är en kraftig avvikelse från det vi sett förut, säger Max Åkerwall, biträdande polischef i Stockholm Syd.

Sune Nyström har bott i Slagsta i 50 år. Han hörde själv inte explosionen utan fick reda på den genom nyheterna. ”Nu igen”, tänkte han. På kvällen den 7 december skedde nämligen också en sprängning i området. Den hörde han tydligt.

– Det smällde så att det skakade i husen, säger han.

– Jag känner att det har gått för långt i samhället. De som styr och ställer skiter i. Det här skulle ha stoppats för länge sen, nu är det svårt att göra något, fortsätter han innan han promenerar vidare till Mälaren.

Efter explosionen i Slagsta har ytterligare fem inträffat runt om i länet. På natten till torsdagen, alltså knappt ett dygn efter explosionen i Slagsta, sprängdes det i ett industriområde i Brandbergen, söder om Stockholm.

På torsdagskvällen inträffade en explosion vid ett flerfamiljshus i Farsta i södra Stockholm.

– Två boende fördes med ambulans till sjukhus. Det är inte livshotande skador, men det kunde ha gått illa, säger polisens presstalesperson Mats Eriksson.

Skadorna på entrén, i trapphuset och i en del lägenheter är omfattande. Brottet rubriceras som grov allmänfarlig ödeläggelse, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt försök till mord.

Efter det har det sprängts i Enskededalen, Nacka och Bro.

Därför sprängs det mer

Ardavan Khoshnood är kriminolog och forskar på våldsbrottslighet och gängkriminalitet. Han poängterar att det inte är särskilt ovanligt med sprängningar i Sverige, men i januari har det varit många – och då är månaden ännu inte slut.

– Sen om det betyder att det här året kommer att bli besvärligt när det kommer till sprängningar och att de når nya höjder, är lite väl tidigt säga. Allt handlar om hur hårt polisen går ut nu.

Ardavan Khoshnood lyfter två tänkbara orsaker till att det sprängs så ofta nu.

– Polisen har varit effektiv när det gäller skjutvapenvåldet och duktig på att lösa brott kopplade till det. Det är fler bakom lås och bom, säger han.

De gängkriminella är medvetna om riskerna med att åka fast om de skjuter, förklarar han. Därför går de över till sprängmedel, där det är lättare att komma lindrigare undan.

– Med skjutvapen måste du ta dig till platsen med vapnet, skjuta, ta dig därifrån och det slutar rätt illa om du blir tagen. Med sprängmedel kan du ta dig till platsen, koppla den till fasaden och tända stubinen. När du är 500–600 meter därifrån exploderar det.

Den andra orsaken som Ardavan Khoshnood ser är att gängen beter sig annorlunda.

– Tidigare var det vanligt med sprängvåld i kriget mellan nätverken. De har velat skrämma varandra. Nu är det vanligare i andra typer av konflikter som utpressningar, säger han och fortsätter:

– Det kan förklara varför vi ser se sprängningar i områden och vid villor, som inte är typiska föremål för den här typen av våld.

Polischef Max Åkervall bekräftar att både nätverkskriminalitet och utpressningar ligger bakom sprängningarna.

– Den delen som vi ser öka är ekonomiska incitament i form av utpressningar mot privatpersoner och företag, säger han.

Det är en brottslighet med stort mörkertal.

Så kan sprängvåldet bromsas

De explosiva medlen som används är i huvudsak pyroteknik och fyrverkeribomber eller handgranater från Balkan, enligt Nationella bombskyddet. Det var tidigare vanligare med civila sprängmedel som dynamik från byggarbeten, men där har bland annat byggbranschen skärpt sina rutiner, vilket försvårat för kriminella att få tag i den typen av sprängmedel.

Till följd av eskaleringen av sprängdåden har justitieministern Gunnar Strömmer (M) kallat till möte med Polismyndigheten för att få en lägesbild och en redogörelse för vilka åtgärder som vidtas.

Polischef Max Åkerwall berättar att Stockholmspolisen jobbar med förundersökningar och analytiskt. Därtill har polisen högre grad av närvaro på öppna och slutna forum på nätet, där uppdragen läggs ut. Det är viktigt att komma åt bombmakarna, menar han.

– De som driver på det här gömmer sig ofta utomlands, där det är svårt komma åt dem. Det finns möjliggörare i kedjan som tillhandahåller planer och hemmagjorda bomber. Väldigt ofta är det oerhört unga personer, barn födda mellan 2009 och 2011, som är faktiska utförare, säger han.

Kriminologen Ardavan Khoshnood påpekar att det krävs krafttag från polisens sida för att sprängvåldet ska deskalera.

– Det är otroligt viktigt att polisen griper så många som de bara kan, för att visa styrka och att de är resoluta. Genom gripandena stör de den kriminella verksamheten, vilket gör att nätverken och gängen inte har ett annat val än att bromsa.

– Jag kan garantera att vi från polisen gör allt i vår makt för trycka tillbaka och bromsa det här. Men vi behöver att allmänheten tar sin del av ansvaret. Vi kan vinna över det här, men då måste vi jobba tillsammans som ett samhälle och ett Sverige, säger Max Åkerwall.