– Det luktar symbolåtgärder. I ett sådant här läge ställs verkligen demokratin och rättsäkerheten på sitt yttersta prov, och det gäller att sitta lugnt i båten och ta det lite försiktigt, säger han och fortsätter:

– Det obehagliga när man utökar användandet av tvångsmedel är att det har en tendens att expandera i rättsystemet. I början säger man att det bara ska rikta sig mot de grövsta brotten, men de historiska erfarenheterna visar att det ofta börjar användas mot mindre allvarlig brottslighet.

3 565 tillstånd

I dagsläget finns ett flertal lagar som ger de brottsbekämpande myndigheterna rätt till olika sorters hemliga tvångsmedel mot misstänkta personer. Varje år redovisar regeringen i en skrivelse hur polisen har använt sig av metoderna, och nyligen lades siffrorna för år 2014 fram i riksdagen.

Förra året beviljades 3 564 tillstånd till avlyssning av elektronisk kommunikation, vilket innefattar bland annat telefonavlyssning och e-post. Det är en ökning jämfört med de två föregående åren, och även användningen av hemlig kameraövervakning har ökat. År 2005 lämnades 49 tillstånd till detta tvångsmedel, en siffra som har överträffats varje år därefter. Kulmen nåddes 2012, då 116 tillstånd lämnades. Den allra vanligaste brottsmisstanken vid både telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning är grova narkotikabrott.

Det är dock långt ifrån alltid som dessa åtgärder faktiskt är till fördel. Förra året visade sig den hemliga kamera­övervakningen vara till nytta i mindre än hälften av fallen – 42 procent – med reservation för att alla de aktuella brotten ännu inte är färdigutredda. Avlyssningen var till nytta i 65 procent av fallen, men endast 12 procent användes i åtal. Resten av materialet nyttjades bland annat i förhör, eller till att stärka misstankar.

Ineffektivt

Regeringen vill nu utöka den offentliga kameraövervakningen på särskilda platser, som medieredaktioner och lokaler tillhörande religiösa samfund. Men enligt professor Janne Flyghed har en sådan åtgärd mycket begränsade effekter.

– Det finns väldigt många studier om kameraövervakning, och resultaten pekar på att det inte har någon brottspreventiv effekt förutom att hindra stölder i garage och cykelrum. I vissa sammanhang kan det ha en brottsuppklarande funktion, men det verkar tveksamt att det skulle påverka terrorister. Tvärtom vill de ju ofta synas och få uppmärksamhet, säger han.

Enligt Janne Flyghed är traditionellt polisarbete mer effektivt mot terrorism, men han säger också att det inte går att helt gardera sig mot den här typen av brottslighet.

– Att bygga ut vår arsenal av tvångsmedel kommer inte att hjälpa. Man får göra så gott man kan, utan att för den skull urholka medborgerliga fri- och rättigheter.