– Jag har alltid tyckt att det är snyggt med muskler. Jag växte upp med en pappa som var hovslagare, så hästarnas vackra muskulatur var nog början på det för mig, säger Irene.
Vägen till bodybuldingens världselit har varit lång. 1986 var Andersen 20 år gammal och flyttade till Göteborg för att driva ett gym på dåvarande hotell Sheraton vid Drottningstorget.
Fastnade för gemenskapen
Irene Andersen tränade mest judo och jujutsu då, men fastande snart för kroppsbyggarkulturens anda och gemenskap. Hon började få komplimanger för sina muskler och uppmaningar om att börja tävla.
– Även om jag sa då att en gång ska jag stå på Olympiascenen så blev det aldrig av att jag började tävla då. Jag gifte mig och skaffade barn istället, berättar hon.
Det skulle dröja till år 2003 innan drömmen om Olympiascenen väcktes igen. Andersen var 37 år och tänkte att nu eller aldrig. Hon ställde upp i och vann SM-kvalet. I SM sopade hon hem guld i flera klasser. Det väckte lusten att söka sig till proffstävlingarna i USA.
Sedan dess har Andersen strävat mot drömmen att stå på Olympiascenen och bli bäst i världen. 2015 var hon kvalificerad för Ms Olympia och Arnold Schwarzeneggers egen tävling Arnolds Classic. Då kom beskedet att bodybuildarförbundet beslutat att ställa in den kvinnliga kroppsbyggartävlingen och istället satsa på en bikinitävling och pole dancing.
– Det handlar helt enkelt om ett sexuellt bedömande om en kvinna är snygg nog att ha sex med, och nu har några gubbar tydligen bestämt att tjejer inta ska ha stora muskler, säger Andersen.
”Olagligt att vara stor”
De kvinnliga kroppsbyggarna fick egna tävlingar, men utan samma status som klassikern Olympia. Andersen har krävt svar från Schwarzenegger om varför han motarbetar hennes dröm.
Jag har inte hört något från honom än, men jag hoppas att en dag sitta i en tevesoffa och ställa frågan till honom öga mot öga, säger Andersen som i våras la upp ett youtubeklipp som är ett slags öppet brev till Schwarzenegger.
Med en världskändis som Schwarzenegger inblandad är det inte konstigt att den kampen hamnat i fokus, men att sticka ut i vardagslivets Sverige är minst lika krävande.
"Värsta landet i världen"
Irene Andersen radar upp exempel:
– Dö, du ser stor ut så du får nog komma med in här sa en tullare till mig senast jag kom hem till Landvetter. Jag skulle kunna ha klippkort på tullen där och det handlar enbart om utseende, säger hon.
I kroppsbyggarvärlden har Sverige rykte om sig att vara ”landet där det är olagligt att vara stor”.
– Sverige är det värsta landet i världen när det kommer till dömande. Här kan folk veva ner bilrutan när de åker förbi och skrika saker. Stockholm är värst. När jag gick på NK där med en väninna cirklade Östermalmskärringarna runt oss, pekade och kommenterade hur äckliga vi var. Det händer inte i andra länder, säger Andersen.
Rising Phoenix
I likhet med de kroppsbyggande männen kämpar Andersen för att bygga det hon ser som den perfekta kroppen. Det är hennes eget val och en kamp som triggar och ger kickar. Som kvinna som bryter mot normen och skönhetsidealen tvingas hon dessutom kämpa mot fördomar i vardagen.
Hon är nyligen hemkommen till Göteborg efter en tävlingsturné där hon kvalade in till Rising Phoenix. Tävlingen som ersatt den mer prestigefyllda Ms Olympia.
– Hade Ms Olympia fortfarande funnits hade det varit tredje året i rad jag varit med där och min dröm hade redan varit uppfylld. Men jag ger mig aldrig, säger hon.