BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Han har nyligen, tillsammans med bland andra Chalmerskollegan Wouter Vlemmings, publicerat en rapport i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy, om hur alkoholen metanol kan användas för att ge svar på frågan hur tunga stjärnor föds. Med hjälp av alkoholens beståndsdelar, det vill säga dess molekyler, så kan forskarna utläsa hur magnetfältet runt och i stjärnan ser ut.

Kunskapen om tyngre stjärnor

I dag är det inom astronomin ganska klarlagt hur mindre stjärnor föds och tar sig genom tonåren: det hela startar med ett moln av molekyler som faller in mot mitten med hjälp av gravitationen. I centrum blir det till slut så varmt att fusion uppstår, det vill säga att små atomer slår ihop sig till större, och en kärna bildas.

Men det saknas kunskap för tyngre stjärnor med mer massa. Då blir nämligen krafterna större och teorin ohållbar.

– Den största faktorn är att det släpps till mer och mer energi, den mesta energin är i form av strålning. Om man skulle extrapolera teorin för små stjärnor så skulle all massa som faller in i centrum stråla bort, säger Boy Lankhaar.

Han började sitt arbete i nederländska Nijmegen, där några andra kemister ville experimentera med metanol och magnetfält. Men det visade sig att det inte gick att kasta ett magnetfält, det starkaste som då kunde genereras, på metanol för att få de svar som de hoppats på. Boy Lankhaar tog över forskningens kemiska teori och applicerade den inom astronomin när han började på Chalmers för två och ett halvt år sedan. Efter totalt fyra års forskning, som främst handlat om att ta fram formler och skapa modeller utifrån data från tidigare observationer, så kan han nu beskriva hur metanol kan användas för att kartlägga tunga stjärnors magnetfält.

– Vi hade ingen aning om hur en interaktion mellan ett magnetfält och molekylen metanol ser ut, det är resultatet av vår rapport, att kunna utforska hur ett magnetiskt fält interagerar med metanol, säger han.

Naturliga lasrar

Molekylerna, som utgör naturliga lasrar som kallas masrar, visar magnetfältets styrka och form. De finns väldigt nära stjärnan i ett område med stora förändringar

– Det är ingen annan molekyl eller signal som kan användas som finns så nära stjärnan, som kan ge sådan information, säger Boy Lankhaar.

In i våra egna atomer

Med hjälp av den nya datan kan forskarna dra slutsatser om mysterierna kring tunga stjärnors levnad, hur de olika krafterna samverkar för att resultatet ska bli ett stort brinnande gasmoln. Men resultaten ger också ledtrådar till våra egna atomers ursprung.

– Vi vill veta hur stjärnor föds, en del av stjärnbildning är också bildning av planeter. Alla våra atomer i våra kroppar är en gång i tiden skapade i stjärnor. Speciellt i tunga stjärnor så bildas de flesta större atomerna som finns i vår värld. Det gör det väldigt intressant att utforska, säger Boy Lankhaar.

Svar om vår egen sol

Han hoppas nu kunna gå vidare och titta på andra faser av stjärnbildningen, som exempelvis den vår egen sol går in i om fem miljarder är, det vill säga expansionen till en röd jätte, eller när en stjärna börjar närma sig slutet på sin livstid i en supernovaexplosion.