– Som följare av den ortodoxa kyrkan stödjer vi inte, och kommer aldrig stödja, gayäktenskap, säger till exempel Eritreanska ortodoxa tewahdo-kyrkan i Sverige i ett samlat uttalande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Eritreanska kyrkan är inte ensam. 21 samfund tar öppet avstånd från gayäktenskap, medan elva tvekar, inte vill svara eller säger att det är upp till individerna själva även om deras samfund inte utför vigslarna.
Svenska alliansmissionen svarar på frågan så här:
– Vi viger kvinna och man, så då kan man väl säga att äktenskapet är för kvinna och man.
Vill skärpa kraven
Resultatet av undersökningen ska läsas i sammanhanget att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i juni gick ut och ville skärpa kraven på trossamfunden. Vill man fortsätta ta del av det statliga bidraget, vars pott är drygt 80 miljoner kronor om året, ska man ställa upp på ”demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering”, enligt hennes text på DN Debatt.
Dagens ETC:s granskning visar att flera trossamfunds rätt till bidrag kan ifrågasättas, menar Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna.
– Regeringen ska se över faktumet att en massa organisationer inte lever upp till de grundläggande värderingar som finns för att få bidrag och det låter som att de du har talat med inte gör det. Min spontana reaktion är att om en majoritet av de här samfunden inte stödjer samkönade äktenskap så diskriminerar de på grund av sexuell orientering, säger han.
Spelar det någon roll för samhället vad trossamfunden tycker?
– Absolut spelar det roll vad de tycker i frågan. De har så klart ett inflytande när det gäller normbildning. Allt ifrån abortlagstiftning till synen på homosexualitet och jämställdhet mellan män och kvinnor. Det blir ju ett negativt inflytande då, men de som ställer upp på jämställdheten ska ha en eloge.
Varför diskuteras inte religiösa värderingar kontra det sekulära samhället mer?
– Jag tycker faktiskt att de har kommit på agendan allt mer, ta handskakningsdebatten med Yasri Khan till exempel. Men det finns en påtaglig ängslighet när det gäller att kritisera religiösa organisationer, man är jävligt rädd att trampa någon på tårna. Den rädslan tror jag i grund och botten handlar om att religion historiskt sett har haft en sådan särställning och status i samhället.
Bara fem samfund svarade ja på båda frågorna som Dagens ETC ställde: Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Isländska kyrkan, Alevitiska riksförbundet och Judiska centralrådet.
– Vi har alltid varit med och jag tar för givet att vi är med i år också. Jag tycker det är självklart att vi är på plats och står upp för medmänsklighet och allas lika värde. Alla hos oss kanske inte skulle vilja gå i Pride, men jag är stolt över den bredd vi har i vår församling, säger Georg Olvik, kommunikationschef på Equmeniakyrkan.
Enligt Oriol Poveda, som forskar i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap med inriktning på demokratifrågor, visar Dagens ETC:s granskning att det finns en spänning mellan vad en sekulär stat med en feministisk regering säger och vad trossamfunden tycker och tänker.
Men han tror däremot inte på regeringens plan att försöka tvinga på samfunden sekulariserade värderingar genom att dra in bidrag.
– Det vore ganska korkat att tvinga samfund att acceptera homosexualitet, det kommer inte vara effektivt. Jag tror inte att staten kan blanda sig i det här, det är inte deras expertis att skapa en ny teologi, säger han.
Hur ska man då anpassa religionerna efter hur regeringen vill att det svenska samhället ska se ut?
– Det vore bättre om de försökte förstärka de röster som finns i samfunden som lyfter de här frågorna. Om det inte finns någon intern debatt inom samfundet så kommer det inte göras så mycket. Jag tror att det då blir tvärt om, att man ser det som att ”de gillar inte oss för vi tycker så här”.
Dagens ETC har försökt få tag på Alice Bah Kuhnke för att ge henne chansen att kommentera granskningen och vad resultatet innebär för de fortsatta bidragen till samfunden, men hon har valt att inte ge några kommentarer. Inte heller chefer och handläggare på Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) har kunnat nås för kommentarer.
Dessa samfund deltog i enkäten. Läs deras svar här.
Frikyrkor: Evangeliska frikyrkan, Equmeniakyrkan. Frälsningsarmén i Sverige, Pingströrelsen, Sjundedags adventistsamfundet, Svenska Alliansmissionen
Islamiska riksorganisationer: Bosniskiska islamiska samfundet, Förenade islamiska föreningar i Sverige, Islamiska kulturcenterunionen i Sverige, Islamiska shiasamfunden i Sverige, Svenska islamiska församlingarna, Sveriges muslimska förbund
Lutherska kyrkor: Danska kyrkan i Sverige, EFS – Evangeliska Fosterlands-stiftelsen, Evangelisk-luthersk mission – Bibeltrogna vänner, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, Isländska kyrkan i Sverige, Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, Norska kyrkan i Sverige, Ungerska protestantiska kyrkan i Sverige
Ortodoxa och österländska kyrkor: Antiokiska ortodoxa kyrkan i Sverige, Armeniska apostoliska kyrkan i Sverige, Bulgariska ortodoxa kyrkan i Sverige, Eritreanska ortodoxa tewahdo-kyrkan i Sverige, Etiopiska-ortodoxa kyrkan i Sverige, Grekisk-ortodoxa metropolitdömet av Sverige och Skandinavien, Makedoniska ortodoxa kyrkan i Sverige, Rumänska ortodoxa kyrkan i Sverige, Ryska ortodoxa kyrkan i Sverige (Moskvapatriarkatet), Rysk-ortodoxa kyrkan (ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel), Serbisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, Syrisk-ortodoxa ärkestiftet av Sverige och övriga Skandinavien, Österns assyriska kyrka i Sverige
Övriga samfund: Alevitiska riksförbundet, Anglikanska kyrkan i Sverige, Judiska centralrådet i Sverige, Mandeiska sabeiska samfundet i Sverige, Romersk-katolska kyrkan i Sverige , Sveriges buddhistiska samarbetsråd, Svenska Kyrkan
Svarade inte: Koptiska ortodoxa kyrkan i Sverige, Finska ortodoxa församlingen i Sverige, Svenska ortodoxa prosteriet, Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige
