I synnerhet unga kvinnor stannar till för en pratstund med jourpersonalen. Några 17-åriga tjejer berättar att de känner sig otrygga när de rör sig ensamma utomhus kvällstid. De och andra kvinnor får plocka på sig gratis överfallslarm från en korg.
Kvinnojouren Öresund och Ungdomsjouren Öresund bedriver vanligtvis ett omfattande förebyggande arbete som det här på torget. Man har nio anställda och är en av de större verksamheterna i Skåne med skyddat boende; sammanlagt fyra lägenheter som är kollektivboenden med plats för nio kvinnor och nitton barn. Sedan coronapandemin började har man dock varit den enda kvinnojouren i Malmö som har slutat med kollektivboende för att minska risken för smittspridning. Antalet platser har halverats, med stort intäktsbortfall som resultat, men det är en åtgärd för att skydda de placerade och personal som inte ens finns i de kommunala skyddade boenden.
De stödsökande som kontaktar Kvinnojouren Öresund och Ungdomsjouren Öresund brukar vara av flera nationaliteter och föreningens spetskompetens är hedersrelaterat våld och problematik. Man drar också nytta av att det finns personal, kuratorn Anfal Elwan, som talar arabiska.
– Det är användbart, vi har ju placerade kvinnor som kanske har begränsad svenska. Nu har många kvinnor som kom med alla nyanlända för några år sedan börjat känna att de kan ta sig loss. De har ofta inte hunnit eller haft någon möjlighet att lära sig svenska eller det svenska systemet ännu, säger Anfal Elwan.
En överhängande majoritet av kvinnorna som placeras i det skyddade boendet talar arabiska. Anfal Elwan har märkt att det även kan vara lättare för många stödsökande att prata med henne när det rör frågor om hederskultur. De brukar tänka att hon har förståelse för hur hedersmekanismer fungerar.
– Vi har varit ute och föreläst på arabiska i sfi-klasser om våld i nära relationer. Andra organisationer och kommunen ringer också till oss när de har arabisktalande klienter, säger hon.
Men bara för att kommunen drar nytta av jourernas språkresurser när man behöver tolkhjälp så betyder inte det att det finns ett välfungerande samarbete, varken före eller under pandemin. I slutet av november 2020 har kommunen i princip fortfarande inte tagit något initiativ för att närma sig eller ha en dialog med kvinnojouren och ungdomsjouren. Inte heller med Malmö Kvinnojour, en annan förening i staden, som också tillhör Unizon.
– Jag är starkt kritisk till hur Malmö stad har behandlat oss. Vi får bidrag från kommunen men det har varit helt knäpptyst under pandemin. Jag tycker det är ett jättebekymmer och anser att de borde ha hört av sig för att fråga hur det går med Malmös medborgare, som behöver hjälp och stöd, säger Sara Paulsdotter Hellberg som är verksamhetschef vid bägge jourerna.
Precis som så många andra har Kvinnojouren Öresund och Ungdomsjouren Öresund upplevt ett ökat söktryck från stödbehövande kvinnor och ungdomar under pandemin. Fler kvinnor har talat om ett eskalerande våld, främst för att deras manliga partners jobbat hemifrån i större utsträckning. Föreningen hörde till de första som med Unizons hjälp snabbt ställde om och erbjöd även vuxna kvinnor möjlighet att tala genom chatt med kvinnojouren.
Men man har alltså saknat ett sätt att berätta för kommunen om vad som sker i verksamheten. Det har inte dykt upp någon möjlighet att rapportera genom enkäter eller bara muntligt. I Malmö finns förvisso ett chefsnätverk där både myndigheter och representanter från civilsamhället ingår som tidigare har haft möten ganska regelbundet.
– Men det har också helt ebbat ut. Under pandemin har det varit obefintligt med sådana möten, trots att vi kunnat göra det digitalt. Det är Malmö stad som är sammankallande, säger Sara Paulsdotter Hellberg.
En bit in på våren 2020 blev det tydligt att pandemin innebar en stor prövning för Malmö stad, precis som för många andra kommuner. Bland annat drabbades socialtjänsten av sjukfrånvaro, vilket påverkade stödsökande kvinnor i behov av att komma in i skyddade boenden. För att avlasta socialtjänsten i det praktiska arbetet erbjöd Sara Paulsdotter Hellberg kommunen hjälp genom att låna ut sin egen personal. Men då tackade Malmö stad nej till erbjudandet.
Malmö stad har gott om egna resurser, med ett eget kriscentrum och skyddat boende. Man har förstås även socialtjänsten. Dessutom har man ett eget fastighetsbolag så att stödsökande kvinnor i teorin kan fasas in i egna bostäder när de fått hjälp av socialtjänsten och kriscentret. Sara Paulsdotter Hellberg beskriver det som en slags sluten kommunal cirkel, som utesluter ideella jourer.
Då behöver inte heller något utökat samarbete med jourrörelsen uppstå. Men det betydde också, när pandemin slog till och den kommunala cirkeln plötsligt led brist på handläggare och annan personal, att våldsutsatta kvinnor föll mellan stolarna. Och av någon anledning ville man inte ens då ta emot hjälp av den ideella jourrörelsen.
Det här visar hur olika jourer kan berätta extremt annorlunda saker om kontakten med kommunerna och i vilken utsträckning dessa sträckt ut en hand under Sveriges största kris i modern tid. I en stad som Kristianstad vill den lokala kvinnojouren hylla kommunen, som från första stund varit drivande i att fördjupa samarbetet. Men i Sveriges tredje största stad ger jourrörelsen istället ett bottenbetyg till kommunen.
I november 2020 mottog Kvinnojouren Öresund och Ungdomsjouren Öresund 700 000 kronor i extra bidrag från Malmö stad med anledning av pandemin. Även om pengarna kom tämligen sent in i krisen och det är ett mysterium hur de ska räcka även under hela 2021 – för det är tanken – var bidraget trots allt uppskattat. Men samtidigt tror jourpersonalen att den bristande dialogen och det avvisade erbjudandet om hjälp är följden av att kommunen i grund och botten betraktar jourrörelsen som en konkurrent.
Två dagar före lucia 2020 hör Sara Paulsdotter Hellberg av sig med en kort uppdatering om att hon med kort varsel blivit inbjuden till möte av arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö. Coronapandemins andra våg har svept in med full styrka. Bara sju dagar senare går Region Skåne upp i förstärkningsläge. Nu vill Malmö kommun till sist se över kontakten mellan kommunen och civilsamhället.
– Detta är den första konkreta kontakten sedan pandemins start för nio månader sedan, där Malmö stad vill undersöka hur vi i civilsamhället mår och hur våra behov ser ut. Hoppas de förstår vilket behov vi har av sådana möten. Jag tror att de blev lite överraskade av gensvaret över det.
Vid årsskiftet 2020–2021 erhöll Kvinnojouren Öresund och Ungdomsjouren Öresund ytterligare 400 000 kronor i stöd med anledning av pandemin, av Malmö stad. Något oväntat och utan någon egentlig framförhållning. Medlen är menade att räcka för hela 2021.