– Jag har kollat över mina alternativ. Kan jag åka buss istället? Men skillnaden mellan att ta bilen till Örebro och att ta bussen är prismässigt inte så stor, samtidigt som jag om jag tar bilen har tryggheten i att jag kan hämta snabbt om ett barn blir sjukt. Jag har reumatism också och utan bilen tar jag mig ingenstans vissa dagar, säger Jennie om varför hon kör bil.

När hon och Hans gick med i facebookgruppen Bensinupproret 2.0 hade den 3000 medlemmar. Efter några veckor och Malin Wollins uppmärksammade krönika ”Därför väljer jag att skratta när 115 000 män rasar mot bensinpriset” i Aftonbladet exploderade det. Efter bara några dagar var de över 300 000. Nu över 600 000. Bensinupproret började liknas vid de franska gula västarna, Moderaterna bjöd in dem till riksdagen och plötsligt började flera partier prata om att sänka bränsleskatten. 

Nu när Bensinupproret har börjat organisera sig som en förening, i dagsläget med omkring 6000 medlemmar, har Hans Albertsson och Jennie Allarud valt att fortsätta att engagera sig. De sitter i styrelsen och föreningen är registrerad på deras adress i Asker.

– Vi upptäckte snabbt att vi var långt ifrån värst drabbade av de höga bränslepriserna. Många ensamstående, många skiftarbetare hörde av sig men också många sjuka som faktiskt använder bilen för att ta sig till och från sin vård. De får välja vilka av månadens vårdtillfällen som är viktigast för dem, för de har inte råd att åka på alla, säger Jennie.

Det föreningen Uppror framför allt vill uppnå är en sänkning av drivmedelsskatten med 30 procent.

– Det finns en överbeskattning. Det finns ett principbeslut i riksdagen att trafiken ska betala sig själv, bära sina egna kostnader. Men de som bor på landsbygden till exempel betalar 80 procent mer, säger Hans.

Siffran är hämtad från den statliga myndigheten Trafikanalys och gäller de som kör bensinbil. I tätort däremot betalar de som kör fossildrivna bilar inte fullt ut kostnaderna för trafikens effekter i form av olyckor, vägslitage och utsläpp. Sänkt skatt finns med på den kravlista som Bensinupproret har lämnat till riksdagen och som också innehåller punkter om reseavdraget och en satsning på svensk biodrivmedelsproduktion.

Ni pratar mycket om hur bränslepriserna drabbar arbetare och fattigare människor på landsbygden. Men punkterna i kravlistan är inte på något sätt riktade till dem. De här punkterna gynnar även de rika som kör suv i innerstan.

– Ja, så är det. Vi har sagt från början när vi gick in i det här, att vi tänker inte ha någon polariserande retorik. Vi tänker inte ställa stad mot land, vi tänker inte ställa fattig mot rik, utländsk mot svensk. Är man drabbad så är man drabbad. Enda sättet att säkerställa att ingen ska hamna i kläm är att sänka för alla. De som är rika, de väljer kanske att köra med elbil för att de har råd. Och gör de inte det så investerar de säkert i nyare fordon i snabbare takt och bidrar till omställningen på det sättet, säger Hans.

Men utsläppen minskar inte från trafiken, de ökar, och en anledning till det är att utsläppen per bil inte minskar längre, mycket på grund av suv:arna. Det verkar inte som att det är så att de som har råd faktiskt gör en omställning.

– Det tror jag att de gör. Att utsläppen ökade från trafiken är ett resultat av att vi kör mer bil. Vi har aldrig kört så mycket bil som vi gjorde 2018. Och vi hade 63 000 fler människor med körkort. Det är klart att en ökad mobilitet ger ökade utsläpp.

Ni säger ingenting om satsning på elbilar och laddinfrastruktur i den här kravlistan.

– Vi känner att elbilar är redan väldigt gynnande. Du får en elbilspremie på 60 000 kronor när du köper elbil. De som har råd att lägga upp 600 000-700 000 för en elbil är inte beroende av en premie. Det är en premie som gynnar de rika och det är de fattiga som betalar den genom sin fordonsskatt i bonus-malus-systemet, säger Hans.

– Även den billigaste elbilen kostar lika mycket som halva vårt hus. Har du då betalningsanmärkningar, eller du är ensamstående, då har du inte den inkomsten. Det finns inte en bank i världen som kommer att ge dig ett lån. Det blir så ensidigt, säger Jennie.

Föreningen Uppror har pratat med Svebio, en organisation som arbetar för en ökad svensk biodrivmedelsproduktion och har tillsammans med dem valt att driva biodrivmedel som lösningen på att ställa om den svenska fordonsflottan.

”Biobränslen kan täcka 30–35 procent”

Det finns många röster, forskarröster framför allt, som säger att svensk råvara aldrig kommer att kunna täcka hela omställningen och att biobränslen riskerar att förvärra klimatkrisen.

– Jag håller mig till att biobränslen kan täcka 30-35 procent av privatbilismen. Med den drivmedelsskatt vi har nu, i och med att vi bara har straff, och ingen morot så står utvecklingen stilla för biodrivmedelsindustrin. Vi har pratat med intresseföreningar och möjliga producenter. De står redo. Men de vågar inte. För det är sagt att från 2030 ska det inte säljas några bensin- och dieselbilar. Och om förbränningsmotors försvinner då står de där med sin anläggning som inte kan användas, säger Hans.

Så tycker ni att man ska riva upp målet om att sluta sälja fossilbilar år 2030?

– Ja, det tycker vi. Vi ser inte förbränningsmotorn som en dålig miljöinvestering. Om vi ställer om och kan köra dem på bra drivmedel.

Är det någon som ska köra mindre bil?

– Alla som kan. Jag tycker inte att det är särskilt roligt att köra bil så kunde jag köra mindre så skulle jag göra det. Både för miljöns skull och för att det är tråkigt att köra. Jag tror inte att det är någon som sätter sig i sin suv och tänker: Ha, ha nu ska jag köra ett extra varv, säger Jennie.

– Men vi tänker att ett välmående samhälle är ett mobilt samhälle där alla kan förflytta sig i den utsträckning som de vill och önskar. Där alla kan bo där de vill och önskar. Jag tror inte att straffbeskattningar och begränsningar gör det till ett bättre samhälle, säger Hans.

Men man skulle kunna lösa den mobiliteten med en utbyggd kollektivtrafik, men det finns inte alls med bland era krav?

– Nej, vi ser inte att det går att bygga ut så mycket mer. Det går inte att binda ihop alla platser i landet med tåg eller buss. Dessutom har du alltid en tidtabell att förhålla dig till. Och hur ska de kunna bygga ut en kollektivtrafik som funkar för alla som jobbar skift, säger Hans.

Om nu era krav skulle gå igenom och bränsleskatterna sänks rejält, då blir det ett avbräck i statskassan. Hur ska man få in pengar till omställningen om man inte tar det via bränsleskatten?

– Som det är idag är statskassan, eftersom det är en överbeskattning av privatbilismen, beroende av de här inkomsterna. Det beroendet måste minska annars blir staten tvungen att beskatta biodrivmedel och el hårdare när de fossila bränslena fasas ut. Sedan lägger oss sedan inte i hur man ska finansiera nedtrappningen av skatteintäkten, det är så otroligt olika mellan olika politiska läger. Vi vill inte lägga en politisk värdering vid det.  Men det finns ett överskott i budgeten, för att beta av statsskulden. Så det finns ett utrymme för reformer.  Det handlar om politisk vilja, säger Hans.

Så mycket kostar bensinen i olika länder

(Priserna är per den 2 december 2019)

Land        Pris

Sudan        1,62 kr/l

Iran        1,14 kr/l

Kuwait        3,34 kr/l

Saudiarabien        5,24 kr/l

Ryssland        6,77 kr/l

USA        7,34 kr/l

Indien        10,39 kr/l

Kina        9,82 kr/l

Kanada        9,53 kr/l

Brasilien        10,01 kr/l

Japan        12,48 kr/l

Ungern        12,58 kr/l

Spanien        13,72 kr/l

Storbritannien        15,44 kr/l

Tyskland        14,58 kr/l

Frankrike        15,92 kr/l

Sverige        15,82 kr/l

Grekland        16,96 kr/l

Norge        17,63 kr/l

Monaco        18,20 kr/l

Hongkong        21,82 kr/l