– Var det för svårmodigt? Ska jag läsa om den på ett gladare sätt?
Prästen Camilla Lif, kyrkoherde i Katarina församling, sitter i ett litet rum vid sidan av den mäktiga kyrkosalen i Katarina kyrka i Stockholm. Runt sig har hon mikrofonstativ, sladdar och kameror.
Det är tisdagseftermiddag och hon spelar in sin predikan till söndagens gudstjänst. ”Corona-gudstjänst 3” har filen döpts till i datorprogrammet. Den handlar om ett osynligt virus som sprids från andetag till dörrhandtag, men också om något osynligt gott, som sprids minst lika snabbt i form av hjälpsamhet, omtanke och solidaritet.
Över 10 000 tittare online
En vanlig söndag förr, innan coronaviruset börjat sprida oro över världen, brukade det komma mellan 400 och 600 besökare till gudstjänsten i Katarina kyrka.
Förra veckan hade de över 10 000 tittare online.
– Det är förvånansvärt många som tittar, säger Camilla Lif, som för en månad sedan aldrig tidigare hade spelat in en online-gudstjänst.
Är det ett tecken på att folks behov av religion ökar i stora kriser?
– Ja, det måste man väl tolka det som. Men också alla de arga mejl som jag får över att vi inte har gudstjänster. Men jag vågar inte gambla med folks hälsa på det sättet, säger hon.
– På det sättet är kyrkan i kläm. Vi har ju två uppdrag, å ena sidan myndigheternas anvisningar, om att inte utsätta varandra för risker. Å andra sidan har vi som kyrka ett uppdrag om att verkligen stötta utsatta människor just när de är i nöd. Det finns massa olika åsikter om detta, och olika församlingar gör på olika sätt.
Tror du att folk söker sig mer till religionen i tider av kris och oro?
– Jag vet att det är så. Det är just i gränstrakterna som de frågorna aktualiseras. Egentligen är det bara mängden som är annorlunda, det är fler som krisar nu än i vanliga fall.
Samarbetar med moskén
Församlingen har tvingats stänga ner stora delar av sin verksamhet på grund av coronaviruset de senaste veckorna. Körkonserter och fysiska gudstjänster, kurser, möten och en mängd andra arrangemang. Man har valt att fokusera på tre kärnområden.
– Den ena är att hålla den här kyrkan öppen. Man ska kunna komma hit och tända ljus, dricka kaffe och prata med personal.
– Den andra är hjälp till utsatta. Vi samarbetar med moskén om två flyktingboenden. Och med en hjälptelefon, där frivilliga kan hjälpa till för att köpa mat, handla mediciner, gå ut med hunden och sånt. Vi har också upprättat en själavårdstelefon, under de timmar som jourhavande präst inte täcker.
– Och det tredje är digitala gudstjänster, säger Camilla Lif.
Kan en digital gudstjänst ge samma känsla som en fysisk?
– Nej, det är ju inte nattvard och det är inte gemenskap. Det är verkligen helt annorlunda. Det är som en liten röksignal. Men det är många som är glada över att vi gör det.
Hur ser era planer ut om det skulle bli utegångsförbud i Stockholm?
– Då kan vi ju inte ha kyrkan öppen, utan då får det bli själavård på telefon och gudstjänster online. Och sen så får vi be så att knogarna vitnar, säger Camilla Lif och tillägger:
– Det viktigaste av allt, det sista jag överger, om så håret faller av och bomberna viner, det är begravningarna. Men det ställer helt nya krav. Många vill ha livestreamade begravningar nu, människor får ju inte resa. Vi får se hur vi löser det. Jag ska ha en begravning på måndag, där besökarantalet har halverats för att man inte får resa.
Inställd fredagsbön
Några minuters promenad bort genom ett ödsligt Södermalm ligger Stockholms moské.
Här pågår eftermiddagsbönen, Asr, som vanligt med ett 50-tal deltagande män inne i den ståtliga bönerummet. Den stora fredagsbönen är däremot inställd, sedan tre veckor tillbaka.
– Vi brukar ta emot mer än 2 000 människor här varje fredag. Det är mycket folk, så vi fattade beslutet att ställa in, säger Mahmoud Khalfi.
Han är imam och direktör för Stockholms moské och vi sitter på hans lilla arbetsrum två trappor upp, med utsikt över Medborgarplatsen.
Fredagsbönen är närmast en plikt för varje troende muslim.
– Det är bara om man har starka skäl som man kan få dispens. Den är jätteviktig. Det är respekterat i hela den muslimska världen, för praktiserande muslimer att gå till fredagsbönen.
Vad innebär det att inte kunna gå till fredagsbönen på flera veckors tid?
– Man ska inte missa fredagsbönen under flera tillfällen i följd. Men alla religiösa plikter är flexibla. Det finns alternativ och man anpassar sig. Man tar hänsyn under vissa omständigheter. Man gör så gott man kan. Det står i Koranen att Gud lägger ingen börda tyngre än vad en människa kan bära. Våra medlemmar har visat förståelse. Alla vet hur allvarlig situationen är.
Varnat riskgrupper
Moskén har vidtagit en rad åtgärder för att hjälpa till att minska smittspridningen. Alla större evenemang är inställda och de har bara öppet för begränsade bönestunder.
– Vi har varnat folk i riskgrupperna att de inte ska komma till moskén. Och man får inte komma och smitta andra om man misstänker att de är sjuka, det är en religiös plikt.
Precis som Katarina kyrka har Stockholms moské också börjat använda sig av andra kanaler för att nå ut.
– Vi hittar andra alternativ, som att sända live genom Facebook och vår hemsida. För att nå folk hemma hos dem. Det har varit hundratals, till och med tusentals, som tittat.
Märks det att människors behov av religion ökar i stora kriser?
– Ja, eftersom religion ger hopp och trygghet till folk. Under svåra tider vänder sig folk till Guds hus för att söka råd, stöd och hjälp på olika sätt.
Omställning i den religiösa världen
Stockholms synagoga har ställt in alla sina aktiviteter, både offentliga och privata till och med 30 april, gudstjänster till och med 20 april, uppger judiska församlingen.
I det katolska Italien har offentliga mässor förbjudits och påvens mässor från Vatikanen direktsänds på nätet.
Samma bud kommer från flera buddhistiska tempel i Japan och i Sydkorea visas de kristna gudstjänsterna endast live på Youtube.
I England har statskyrkan sedan mitten av mars ställt in alla gudstjänster och andra offentliga evenemang, förutom bröllop och begravningar, skriver The Guardian. Det brittiska muslimska rådet har uppmanat alla moskéer att stänga all församlingsverksamhet, även fredagsbönen. Detsamma gäller för synagogorna.
I Jerusalem, en helig stad för tre religioner – judendom, islam och kristendom – har en rad restriktioner införts. Vid Västra muren har det spärrats av för att dela upp och begränsa grupper som ber. al-Aqsamoskén har stängt sina portar och bönen sker istället utomhus. De flesta synagogor i Israel stänger, sedan restriktionerna från regeringen förbjuder folk att samlas i grupper större än 10 personer och att människor inte får gå längre än 100 meter från sina hem, enligt Haaretz.
