– Det är sensationellt. Att ett parti som bara varit igång ett drygt år kommer in och gör ett sådant val, jag tror inte att det finns något att jämföra med, i en så stor stad som Göteborg är så var det en sensationell framgång, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap.
Valframgången var unik. Det insåg förstås Martin Wannholt och hans partikamrater den där sena septembernatten förra hösten när resultatet stod klart. Samtidigt hade opinionssiffrorna i flera månader talat för att det skulle gå bra. Men när det också blev så var glädjen och lättnaden stor.
– Det känns fantastiskt – att går från 0 till 17 procent och bli Göteborgs andra största parti på ett år, sa Martin Wannholt till SVT under valvakan.
Ett år och tre månader senare har segerruset lagt sig. Som partiets främsta företrädare har Martin Wannholt haft fullt upp. I ett läge där Demokraterna inte har någon bestämd samarbetspartner, och där det inte är lätt att skapa majoritet, har han och hans partikamrater behövt förhandla i varenda fråga. De senaste veckorna har varit extra stökiga. Martin Wannholt kommer ner till stadshusets reception där vi ska ses för en intervju, uppenbart stressad. Vid sin sida har han Henrik Munck. De två har, trots den enes bakgrund i Moderaterna och den andres i Miljöpartiet, blivit lite av parhästar. När Martin Wannholt inte har tid eller möjlighet är det framförallt Henrik Munck som får svara på frågor. Nu är det något de båda måste ta itu med.
– Jag är ledsen, men vi kan inte göra det här nu. Det har dykt upp något som jag måste ta tag i. Alltså tyvärr, det går verkligen inte.
”Stopp för ett jippoprojekt”
En dryg vecka senare finns en lucka i kalendern. Martin Wannholt tar emot själv den här gången, och berättar gärna om året som varit och vad de har åstadkommit. Han lyfter bland annat den senaste framgången:
– Vi har fått stopp på linbanan, och inte minst, det som är ännu viktigare för Göteborgs framtid är att vi nu på morgonen klubbat igenom vad vi ska ha istället. Vi fick först S att gå med på vårat yrkande, och nu Alliansen också. Det är vi oerhört glada för. Stopp för ett jippoprojekt, ett i raden av alla dumheter här i stan, och istället riktigt bra kollektivtrafik.
En annan framgång är att Demokraterna tillsammans med Socialdemokraterna skickade tillbaka alliansens budget. När den sedan las fram på nytt och antogs hade pengarna till skola och förskola ökat.
– Vi måste omfördela och satsa på skola och förskola. Vi har börjat den resan och visat i vår budget att det går att göra en stor omfördelning. Nu fick vi Alliansen att satsa lite mer än vad de först tänkt. De skär ner, men inte lika mycket som de först ville.
Martin Wannholt är också särskilt nöjd över att de har tagit över vad han kallar ”Soffans arv”, att de har lyft frågan om hedersvåld och hedersförtryck, något som var viktigt för kommunstyrelsens förra ordförande Ann-Sofie Hermansson (S). Han nämner också trygghetsfrågan.
– Förorten har lämnats till att styras av odemokratiska krafter. Men vi har drivit på, lagt förslag och fört samtal med andra partier om att vi måste satsa på tryggheten, bland annat genom ökad lokalpolisnärvaro. Där har vi kommit ganska långt.
Det tillsammans med skolsatsningar ska göra att Demokraterna får staden de vill ha – en trygg kunskapsstad. Tillsammans med motståndet mot Västlänken är just trygghet och kunskap ord som varit en slags ryggrad i Demokraternas kropp. Redan i maj 2017, i partiets första debattartikel i Göteborgs-Posten, är inriktningen tydlig: ”Efter snart 24 år av rödgrönt styre, är Göteborg en mer otrygg, orättvis och kunskapsfattig stad än på länge”. Stadens problem är en konsekvens av okunskap i att prioritera, och av den ”samlade kunskapsbristen hos våra styrande politiker”. Martin Wannholt var från början tydlig med att Demokraterna skulle stå för något annat. De skulle basera sin politik på kunskap.
Har ni större kunskap än andra politiska partier?
– Det vill jag inte säga. Men vad vi gör är att vi rådfrågar, alltid när det kommer upp en fråga använder vi tiden mycket effektivt för att ringa runt och prata med eller bjuda in alla människor vi tror har kunskap om området det gäller, som kan tillföra något.
Kritik mot kunskapsgrupperna
Martin Wannholt nämner också partiets kunskapsgrupper. Det är så de har organiserat sig – de förtroendevalda delas upp i grupper efter kompetens och intresse. Så skapas ett parti som bygger på kunskap, menar Demokraterna. Men bara några dagar innan vi ses har det blivit uppenbart att bilden av kunskapspartiet inte delas av alla. I en debattartikel i GT skriver Mikael Sjöholm, ledamot i SDN Västra Hisingen och ersättare i kommunfullmäktige för Demokraterna, om varför han inte längre vill vara en del av partiet. Han är starkt kritisk till ett parti som han menar är toppstyrt, och enligt honom finns det bara två kunskapsgrupper som verkligen fungerar. Martin Wannholt suckar när debattartikeln kommer på tal.
– Det var ren lögn i den artikeln. Vi har betydligt fler kunskapsgrupper som är igång. En del kanske behöver mer strukturering, men vi tog nyligen beslut om organisering av grupperna.
Mikael Sjöholm är dock inte ensam i sin kritik. Martin Wannholt har ett starkt stöd bakom sig, men han har också före detta partikamrater som är öppet kritiska. När Demokraternas första tid i politiken ska sammanfattas går det inte att bortse från det. Ett av de namn som väckte störst uppmärksamhet när han värvades till Demokraterna är den förre S-toppen Jahja Zeqiraj. I augusti i år lämnade han dock partiet. Anledningen var dels missnöje mot att de hamnat i opposition, men också mot vad partiet blivit och hur det styrs.
– Martin Wannholt är karismatisk, en ledarfigur och kunnig som få, men han är också en anledning till det jag tror kan bli partiets fall. Han toppstyr partiet, obekväma röster tystas. Det finns lite utrymme för att ifrågasätta. Det är ingen sund kultur.
Även Jahja Zeqiraj menar att löftet om kunskapsgrupperna inte infriats.
– Kommunikativt är det klockrent att prata om kunskapsgrupper. För mig var det en anledning till att jag ville vara med, jag attraherades av att politiken skulle baseras på kunskap. Men när jag väl kom in i partiet, då de ändå varit igång ett år, fanns inte kunskapsgrupperna. Och när jag lämnade, då var en eller två igång, säger han.
Också avhopparen Jan-Olof Ekelund, som under en tid var partiets pressekreterare och tidigare varit med i Liberalerna, menar att det finns stora brister i hur partiet styrs. Få kunskapsgrupper har kommit igång, partiorganisationen brister.
– Det borde ha lagts mycket mer krut på att få en ordentlig och stabil partiorganisation. Eftersom många är nya i politiken är det ännu viktigare. Bristen på organisering har gjort att mycket måste gå genom Martin, då blir det toppstyrt, säger han.
Tillbaka i stadshuset. Martin Wannholt vill inte kommentera kritiken från hans tidigare partikamrater. Istället hänvisar han till Henrik Munck.
– Så här, vi har haft flera avvecklingsärenden i det här partiet. Det kommenterar vi gärna, men det gör inte jag, det är Henrik Munck som får kommentera om du vill ha detaljer om varje enskilt ärende som har lämnat oss.
Jag behöver inte detaljer, men bilden av partiet som toppstyrt har kommit från flera håll?
– Ja fast från flera håll, jag vet ju precis vilka de är, det är dom som inte klarar ett nej. I övrigt tänker jag inte kommentera det mer.
Martin Wannholt utvecklar trots allt något, menar på att de som inte har fått sin vilja igenom har blivit missnöjda, och därmed kritiska, och att mycket av missnöjet grundar sig i en besvikelse över att Demokraterna hamnade i opposition istället för att styra tillsammans med Alliansen. Att det skulle storma inom partiet håller han inte med om.
– Vår upplevelse är att det inom en del andra partier i Göteborg finns mycket större problem än hos oss. Och, det vore ju värre, tycker jag, ifall dom som inte vill samarbeta stannar kvar fast de inte vill, säger han.
Men att organisationen varit bristfällig håller Martin Wannholt med om. Anledning är delvis de som nu lämnat eller uteslutits, menar han.
– Organisationen är precis beslutad. På grund av att vi har haft många, ja, lite bråkstakar i partiet, har vi fått lägga mycket energi på ingenting. Men nu är det slut på det.
Komplicerat läge
Martin Wannholt är hoppfull inför året som kommer. Trots oppositionsrollen tycker han att mycket tyder på att Demokraterna kan påverka. Röstar de med Alliansen – vilket de gör i en majoritet av fallen – blir besluten som de vill, och hittar de samarbete med Socialdemokraterna och får stöd av exempelvis de rödgrönrosa, kan de också få igenom sin politik. Men att läget i kommunfullmäktige ändå är besvärligt förnekar han inte.
– Det klart att det politiska läget gör det svårare och mer komplicerat att styra. Samtidigt blev det så här, vi hade inget annat alternativ än att gå i opposition, säger han.
Jonas Attenius, gruppledare för Socialdemokraterna sedan i somras och kommunalråd sedan våren 2016, håller med. Det har varit ett märkligt och politiskt komplicerat år.
– Vi är tio partier i kommunfullmäktige nu, med ett helt nytt parti som är näst störst, och en liten allians som styr. Det klart att det har ändrat dynamiken i det politiska landskapet i Göteborg, säger han.
Demokraternas intåg har ställt till det, men kanske inte så mycket som Jonas Attenius hade befarat.
– I vissa frågor har vi funnit varandra. Vi har ju behövt göra det, för även om vi hade gått ihop med de rödgrönrosa så skulle det inte ha räckt. Vi får 45 procent ihop. Då är det likt förbaskat D vi får vända oss till. När vi är överens får vi också genomslag, säger han.
Jan-Olof Ekelund som nu har lämnat Demokraterna ser läget som mer hopplöst.
– Den här situationen är förlamande. Ska det fortsätta så här i två år till, då blir det inte mycket verkstad. Med de utmaningar Göteborg står inför är det riktigt illa. Uppsidan är väl ändå att partierna nu måste prata med varandra, säger han.
Men att se framtiden som hopplös verkar inte ligga för Martin Wannholt. Snarare ser han fram emot de politiska förhandlingar som väntar. Bråkstakarna är borta, politiken kan hamna i fokus. För att konflikterna har tagit tid är uppenbart. Det var därför intervjun först fick skjutas upp, visar det sig.
– Ja, det var det här strulet med Mikael, jag behövde svara på det.
Teakträ–projekt i Brasilien
Ett par dagar senare: DN publicerar en artikel om ett youtube-klipp som visar när Martin Wannholt är i Brasilien 2009 och försöker göra affär av att odla teakträ. Enligt GT, som skrev om affären redan i våras, handlade det om en 50-miljonersinvestering, med minst 120 investerare, som inte gett någon utdelning alls. Förutom den misslyckade affären ifrågasätts Martin Wannholt för sitt grabbiga språkbruk – där han bland annat jämför teakträden med sitt eget könsorgan.
– Filmen är ren smutskastning, säger Henrik Munck till DN. Någon vill Martin Wannholt illa.
Stormen kanske har mojnat, men lagt sig har den inte.
Tidslinje
2014, december:
Martin Wannholt utesluts ur Moderaterna efter att han i och med sitt motstånd mot Västlänken går emot partilinjen, och sedan väljs in i kommunstyrelsen med hjälp av Vägvalet.
2017, maj:
Partiet Demokraterna i Göteborg lanseras, Wannholt säger att han hoppas på minst 10 procent av rösterna i valet
2018, augusti:
Med några veckor kvar till valet visar en opinionsundersökning från GP/Sifo att Demokraterna kan bli störst i Göteborg med nästan 19 procent av rösterna
2018, september:
Valet avgörs – D får 17 procent
2018, oktober:
Första kommunfullmäktigemötet med den nya mandatfördelningen.
2019, januari:
Den nya politiska organisationen är på plats fullt ut i nämnder och styrelser
2019, augusti:
Jahaja Zeqiraj lämnar Demokraterna
2019, oktober:
Jan-Olof Ekelund lämnar Demokraterna efter knappt två år. Under hösten har totalt sex personer lämnat partiet.
2019, december:
Några dagar efter ETC Göteborgs intervju med Martin Wannholt får klippet från teakträ-odlingen i Brasilien ny spridning.