Upprorsstämning i Norrköping när ”bortskämda kultureliten” slår tillbaka
Dagens ETC
När kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) kallade slitande kulturarbetare för bortskämd kulturelit tog det hus i helvete. En stor debatt har pågått den senaste veckan.
Dagens ETC besöker Norrköping för att reda ut det hela med politiker – och med den grupp som bråket faktiskt handlar om.
Två sociala klasser – en servitris och en grevinna – möts i samförstånd mot patriarken. Stråkarna är i ljuv harmoni. Den första sopranens stämma gifter sig med den andra sopranen och Mozarts ”Che soave zeffiretto” fyller hela rummet. Symfoniorkestern i Norrköping, Son, repeterar inför en kommande gratiskonsert för allmänheten. Det är mäktigt att så fysiskt nära få uppleva den klassiska operan. Men det finns en bitter bismak när orkesterns medlemmar packar ihop sina saker för dagen.
– I Sverige har vi ju en tradition av att se kulturen som ett kärnområde som vi finansierar offentligt. Men det nya styret i den här staden har slagit in på en ny väg rent retoriskt om hur de talar om kulturen. De säger att vi måste erbjuda en mer attraktiv produkt som fler är beredda att betala för, säger Johanna Tafvelin, violinist i Son och fackligt företrädande för Sveriges Yrkesmusikerförbund.
Kulturchefen får sparken
Unescos nätverk för kreativa städer utnämnde 2017 Norrköping till den första musikstaden i Norden. Kulturstadsidentiteten är något som många i staden bär med stolthet. Reaktionena väntade därför inte på sig när kommunstyrelsens ordförande, Sophia Jarl (M) kallade de som var besvikna på den bantade inriktningen på kulturpolitiken, för en bortskämd kulturelit, i en debattartikel i Dagens Nyheter förra veckan.
Den borgerliga majoriteten med stöd av Sverigedemokraterna har det senaste året beslutat att ta bort kultur- och fritidskontoret och sparka kulturchefen. Därefter har man dubblat avgifterna till kulturskolan. Sedan har man tillsatt en utredning för att sälja stadens kulturhjärta, konserthuset Louis de Geer där symfoniorkestern spelar. Slutligen har man också argumenterat för minskade bidrag till kultursektorn så att denna blir mer självfinansierad.
Det har kallats för en nödvändig omorganisering av vissa. En kulturslakt av andra.
– Det här är inte beslutsförslag, protesterade Sophia Jarl, oförstående till de kraftiga reaktionerna under kommunfullmäktige på måndagen.
”Skadar ju kulturstaden”
En lång debatt och hätsk stämning följde de två interpellationer som lagts av Socialdemokraterna och Miljöpartiet som reagerat mot att man vill sälja ut Louis De Geer.
– Hon frågade varför vi är så upprörda allihopa när de inte bestämt något än. Men det är klart att när de gör utspel efter utspel åt det här hållet så är vi många som blir oroliga för vad som komma skall och vi protesterar förstås innan besluten är klubbade för att vi hoppas på att kunna påverka dem, säger Johanna Tafvelin som var på plats vid kommunfullmäktige.
Där var även Nicklas Lundström (V) som replikerade flera gånger under debatten som han menar var mer lågmäld än vanligt från det politiska styrets sida.
– De brukar alltid gå till angrepp och verkligen trycka på sin politik. Nu var de betydligt mer försiktiga. Så jag tror ändå att de har påverkats. Kanske inte av kritiken, men att Norrköping håller på att få så dåligt rykte. Det skadar ju kulturstaden på riktigt så klart, säger han när vi sätter oss i en av konserthusets tysta foajeer.
Han tror inte att Sophia Jarl har ångrat sitt uttalande om att det finns en bortskämd kulturelit.
– Har man Thatcher som idol så är man inte så rädd för konflikter, säger han.
Skär inte bara i kulturen
Sophia Jarl har i intervjuer och tv-debatter försvarat nedskärningarna i kulturen med att alla sektorer måste bidra så att inte skola och vård behöver ta hela smällen i den ekonomiska lågkonjunkturen. Men Nicklas Lundström är inte övertygad om att Moderaterna faktiskt värnar om skolan och vården så mycket som de vill framställa det som. Högerstyret skär i år nämligen ner rekordmycket på skolan och äldreomsorgen i Norrköping.
– De har redan valt att skära ner på kultur- och fritidsnämnden mest av alla nämnder, samtidigt som de pressat fram höjda biljettpriser på den kommunala smalfilmsbiografen och säger att kultur- och fritidskontoret nu ska ingå i tillväxt- och utvecklingskontoret istället, så man tar helt bort ordet kultur och alla chefer med kulturkompetens.
Får högerstyret i Norrköping igenom sin vilja om att sälja Louis De Geer och minska bidragen till kulturinstitutionerna tror Nicklas Lundström att man också kommer se slutet på Symfoniorkesterns existens i Norrköping.
– Symfoniorkestern skulle inte ha råd att betala marknadshyra här. Och i grunden så kan inte en symfoniorkester bära sig på marknaden. Helt enkelt för att det är många musiker som ska upplevas live. Då skulle en biljett kosta säkert 10 000 kronor och då skulle ingen komma.
Hyran kan chockhöjas
Violinisten Johanna Tafvelin anser att Sophia Jarls uttalanden om kulturverkare i media inte bara varit arroganta utan också är på gränsen till förtal.
– Hon har sagt att hon är förvånad över att alla Sveriges kulturarbetare tog åt sig. Hon menade bara institutioner och framför allt vår institution som då har sett sig själva i en särställning, en elit som inte ska bidra. Det är inte sannlingsenligt. Det är inga konstigheter att även kulturen måste hjälpa till i svåra tider och vi jobbar redan med att öka vår självfinansiering. Det här handlar inte om att man gett oss en besparing i samma storleksordning som andra verksamheter. Det handlar om att man talar om en hyreshöjning på 15 miljoner och i debattartiklar uttrycker förväntningar på att vi i Norrköping skulle ha en självfinansieringsgrad som är högre än Stadsteatern i Stockholm, med vår befolkning. Och det är inte realistiskt.
Ersätts av konferenser?
Hedda Ottesen (MP) reagerar också på att Moderaterna påstår att kommunen idag subventionerar kostnaderna för symfoniorkesterns hyra i Louis De Geer.
– Men det stämmer inte. Det är inte så att vi går in med 15 miljoner varje år. Utan vi tar inte ut marknadsmässiga hyror för att det är rimligt att ha skälig hyra. Det finns också flera exempel på hur dyrt det blir i längden om man säljer ut kommunala fastigheter och hur man förlorar rådighet. Säljer man till en privat aktör vet man ju inte om den väljer att sälja vidare sedan. Moderaterna säger att de vill utveckla Louis De Geer tillsammans med privata aktörer. Men det här "tillsammans" försvinner ju helt när man säljer ut både byggnaden och driften, säger hon.
Risken blir också att mer vinstdrivande verksamheter som konferenser blir vanligare och att kulturdelen av kulturcentret knuffas bort.
– Och nej, det finns inte något beslutsförslag för utförsäljningen av Louis De Geer än men såsom man känner Sophia Jarls styrsätt så kommer hon snarare låta hennes politiska dogmatism styra beslutet än en utredning. Men det är "passande" att ha en utredning innan man tar ett sådant beslut.
Tror att SD spelar in
Hedda Ottesen sitter idag med i kultur- och fritidsnämnden som kommer finnas kvar men från och med årskiftet kommer de däremot inte längre att arbeta mot ett kulturkontor.
– Det här kommer göra det mycket svårare att få någon struktur och kommunikation kring kultur- och fritidsfrågorna.
Att Moderaterna argumenterar för att man vill skapa både ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt i Norrköping genom att involvera entreprenörskap i kulturen och placera kultursektorn i ett tillväxtkontor menar Hedda Ottesen blir bakvänt.
– Om man nu vill ha tillväxt så behöver man också känna till vad som är Norrköpings attraktionskraft. Och det är ju framför allt kulturlivet. Annars skulle Norrköping kanske kunna vara som vilken annan mellansvensk stad som helst. Men folk åker hit och flyttar till Norrköping för att det finns ett otroligt rikt kulturliv.
Det är främst Moderaterna som har uttalat sig medialt kring kulturfrågorna den senaste tiden. Sverigedemokraterna har varit tystare. Men i och med det nya blåbruna samarbetet tror Hedda Ottesen att de idéströmningar om att viss kultur är önskvärd och annan är mindre önskvärd som kommer från SD också har fått fäste i större delar av det politiska styret. Inte minst när man talar om bra och dåliga "produkter" som flera i den politiska ledningen gjort.
– Det ska politiker verkligen inte göra. Det måste finnas armlängds avstånd till kulturen, säger Hedda Ottesen.
Man ska förstås respektera demokratins utfall och att styrande politiker har olika inriktningar och idéer om vad som är bäst för en stad. Men trots att många röstat på det borgerliga styret är Hedda Ottesen mycket tveksam till att borgerliga väljare vill förändra kulturlivet på det här sättet som är på gång – och inte heller borgerliga politiker.
– Det vi kan sätta hopp till är att det finns liberaler, kristdemokrater och moderater i kommunfullmäktige som inte håller med om den här politiken, som idag är tysta i debatterna. Får vi med oss ett par av dem i omröstningarna tror jag vi kan stoppa detta.
”Vi lever av bidragen”
Lars Hagman, som är styrelseordförande för Scenkonst Öst, bolaget som driver både Son och flera teaterhus i Östergötland, är samtidigt liberal fritidspolitiker i region Östergötland. Han är ett exempel på borgerliga politiker som inte håller med styret i Norrköping.
– Vår hyra har gått upp med nästan elva procent det senaste året och vi har ju lönekostnader som gått upp med nästan fyra procent. Sedan så får vi en uppräkning på kanske tre procent. Bara det är indirekt en besparing, och då måste vi hitta vägar så att vi klarar oss på mindre bidrag helt enkelt. Sedan finns det kanske moderater som tycker att allting ska betalas av marknaden och att vi inte ska ha bidrag alls, men så fungerar ju inte kulturen, så fungerar ju inte skolor, eller vården. Det kan man ju tycka vad man vill om, men så är det ju bara, vi lever ju av bidragen.
Samtidigt tycker han att alla parter i debatten borde sansa sig lite i tonläget.
– Jag kan absolut förstå att man reagerar men man ska vara medveten om att inga beslut är fattade mer än att de ska lägga om sin organisation. Men det är klart att då skapas det oro ioch rykten och fram tills att de har fattat de här besluten är jag rädd att det här kommer skada oss på ett eller annat sätt och det kommer också skada Norrköpings rykte.
Ilska och bojkott
Efter att den nya inriktningen av Norrköpings kulturpolitik blev rikskänd tack vare en kritisk krönika från författaren och etnicitetsforskaren Stefan Jonsson i Dagens Nyheter förra veckan, så har debatten växt. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) kommenterade inte politiken i Norrköping i sig men ansåg att retoriken från den kommunala moderatkollegan inte var "ett rimligt eller respektfullt sätt att uttrycka sig”.
Även artister och musiker har reagerat. Norrköpings husgud Markus Krunegård skriver på instagram: ”Först presentera Eldkvarn på konsert sen strypa kranen till all kultur.” Sångerskan Lisa Nilsson kallar politiken för kulturförakt och artisten Tomas Andersson Wij har uppmanat till artistbojkott som bland andra Tomas Ledin och Stefan Sundström har stöttat.
”Låt alla bli kulturelit”
Men vissa menar också att uppmärksamheten av vad som pågår i Norrköping inte bara varit till ondo. Titti Knutsson, konstnärlig ledare på scenkonstprojektet Kairos – nu är den rätta tiden, ser att den förändrade kulturpolitiken har åsamkat mycket oro och vrede i gräsrotsrörelsen såväl som i kulturinstitutionerna. Samtidigt har det kommit kreativa förslag för hur man ska organisera sig och visa varför kulturen har ett så viktigt värde i samhället.
– Jag känner mig tveksam till en bojkott och skulle istället vilja att alla kom hit på kulturnatten i september för att visa sitt stöd för oss som nu har hamnat i förgrunden. Den här typen av förändringar görs inte bara i Norrköping.
– Det finns en politisk agenda här att kultur som låter människor utvecklas, lära sig tänka själva, lära sig uttrycka sig konstnärligt, det ska vi inte hålla på med. Vi ska ha underhållning i stunden. Tuggummi för hjärnan. Så det är bra att man nu pratar om kulturen på riktigt.
Titti Knutsson har också reagerat på Sophia Jarls uttalande om att det finns en kulturelit som är bortskämda.
– Det är sorgligt att retoriken om en kulturelit som från början kom ifrån extremhögerkanten liksom har ätit sig in i mitten mer och mer. Så nu är det legitimt för en moderat politiker att använda sådana begrepp.
Hon tror dock att det är många som associerat kulturelit till pengar men att det som menas nog snarare handlar om vilka som har tillgång till kulturen och vilka som blir exkluderade. Och det är just för dem med lågt kulturellt kapital som inte kunnat få tillgång till delar av samhället som man måste göra kulturen ännu mer tillgänglig, resonerar Titti Knutsson.
– Slå upp dörrarna på vid gavel och låt alla komma in och bli kulturelit. Det är ju det som vi har våra offentliga kulturresurser till, tänker jag. Men istället dubblar man avgifterna till kulturskolan.