BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
”Vi behandlades som saker som kunde flyttas runt”, konstaterade Stina, och i numret som kom veckan därpå konstaterade Kommunal att personal ofta får jobba själva på en avdelning för äldre med svår psykisk problematik och i vissa fall våldsbenägenhet.
”Hade Vardaga lagt ett bud som vi hade kunnat förkasta hade vi gjort det”, förklarade äldrenämndens ordförande Monica Östman, som menar att effekterna efter upphandlingen inte har varit önskvärda, men att kommunen är bunden av sin upphandlingsmodell. Nu ser man över detta underlag.
Kommunal menar dock att flera framtida upphandlingar kan innebära osäkerhet efter att bolaget Private Nursing vann nio boenden i våras. Ett ärende som nu dras i domstol på grund av juridiska oklarheter i upphandlingsprocessen. ETC fortsätter att följa upphandlingarnas effekter in i år 2016.
Endast 15 procent av de förhandsbokade artisterna på scenerna i Uppsala inbegrep kvinnor eller helkvinnliga band. Det konstaterade ETC Uppsala efter en genomsökning i gigguiden, av alla bokningar mellan den 6 mars och den 6 maj. Detta samtidigt som 65 procent av de bokade artisterna var män eller helmanliga band. 20 procent av bokningarna utgjordes av blandade musikgrupper.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
En arrangör som stack ut med en jämn könsfördelning bland bokningarna var Uppsala konsert och kongress.
– En del arrangörer påstår att deras publik inte kommer om de breddar utbudet. Men min erfarenhet säger mig att det är tvärtom, sade vd:n Lena Åberg-Frisk i en intervju.
– Tredje året som hyran höjs har jag räknat ut att jag får gå till socialtjänsten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det berättade Ingrid Sundeqvist i Kvarngärdet om sin situation efter Rikshems renoveringar i området (nr 3/2016). Hon lever på sjukersättning och talade om den ”hyrestrappa” som området kommer att gå igenom, med ett slutresultat på 52 procents hyreshöjning, och konstaterade att många äldre och sjuka varken kommer att ha råd att flytta eller betala hyran efter den renovering som majoriteten av de boende är missnöjda med. ETC Uppsala skrev om Ingrid i samband med de strandade hyresförhandlingarna mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, i en artikel där vi också uppmärksammade de stora vinsterna i många fastighetsbolag, däribland Rikshem.
Senare fick vi anledning att följa upp Rikshems agerande (nr 16/2016). Denna gång efter att boende i 300 lägenheter hade uppvaktats av konsulter från Aktiv boutveckling, som vill påverka hyresgästerna att rösta för en ombildning till bostadsrätt. Rikshem satte då upp anslag i portuppgångarna om att bolaget ställer sig positiva till en sådan ombildning. En av de boende, som ville vara anonym, uttryckte oro.
– Jag får uppfattningen att många av de hyresgäster som vill ombilda egentligen inte vill bo kvar. Flera hoppas på att göra ett klipp och flytta vidare. Men för dem som stannar kvar blir de antagligen dyrare, och många har inte råd att köpa ut sin bostad.
Affären är fortfarande inte klar och en omröstning i frågan väntar.
Men i september kunde vi uppmärksamma ytterligare protester bland Rikshems boende. Denna gång från hyresgäster i Eriksberg, som väntar en 70-procentig hyreshöjning i samband med renoveringarna där. Vi besökte Hans Paxal, en av de boende som har valt att överklaga renoveringen till hyresnämnden. ”En principsak”, förklarade Hans Paxal, som visste att han skulle förlora, som 99 procent av alla hyresgäster som överklagar.
2016 var året då regeringens särskilda utredare Martin Valfridsson lade fram sin utredning om EU-migranterna som försöker överleva på att tigga i Sverige. Hans förslag: så lite hjälp från kommuner och organisationer som möjligt. Uppsala kommun lade fram en något mer generös plan som inkluderade härbärge och uppsökande verksamhet åt behövande. Men en studie som Uppsala universitet har gjort med kommuninvånare från vitt skilda grenar av åsiktsspektrat visade att de flesta – under förutsättning att de får all tillgänglig information om migranterna och deras livsvillkor – faktiskt vill vara mer generösa (nr 11/2016).
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Studien visade att alla deltagare – utifrån skilda motiv – anser att det bör finnas uppställningsplatser för migranters bilar och husvagnar, och ett härbärge. Majoriteten vill också ge barnen rätt till pedagogisk verksamhet.
I samband med att studien publicerades besökte ETC Uppsala härbärget Crossroads och träffade personer som har levt under ännu sämre villkor i Rumänien. En av dem var Graciela, som mest av allt önskade ett ställe att få stanna på. I Rumänien hade hennes hus rivits av myndigheterna och familjen jagade mat i soptunnor.
– Här är de flesta snälla. Ibland skänker någon bort lite mat eller kläder eller småpengar. Jag kan få ihop 20–30 kronor att leva på under en dag och är tacksam för det.
Lärare fick påtryckningar om att stänga ned Facebooksidor och förskolor förbjöds att sätta upp protestlistor. Så tystades både modersmålspedagoger och förskollärare i samband med att kommunen fasade ut den så kallade modersmålsenheten i maj, kunde ETC Uppsala rapportera (nr 12/2016).
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Utfasningen av modersmålsenheten, som täckte undervisning av barn i förskoleålder, väckte starka reaktioner inte bara hos de pedagoger som jobbar med barnen, utan också hos föräldrar och forskare. Men chefer i kommunen ska ha gått ut med uppmaningen att pedagoger inte får ”uppvigla” föräldrar och förskolorna fick ett brev skickat till sig om att inte låta någon sätta upp protestlistor på förskolornas anslagstavlor.
– Många av mina kollegor har blivit så rädda att de inte vågar skriva under någon namnlista, berättade en pedagog.
Hen lät sig intervjuas anonymt på grund av risken för uppsägning.
Miljöpartiets Maria Gardfjell och Linda Eskilsson skrev på debattplats i tidningen att avsikten med omorganisationen inte hade varit att skära ned. ”Miljöpartiet och våra samarbetspartier vill behålla modersmålsundervisningen i Uppsala och syftet är inte att skära i verksamheten. I stället ska modersmålsstödet i förskola och skola samordnas för att använda de resurser vi har på bästa möjliga sätt.”
Men när vi efter sommaren intervjuade föräldern Tommie Petersson (nr 29/2016) bekräftade han att hans son i och med beslutet till hösten inte skulle få rätt till den enskilda lektion med språkundervisning som han annars skulle ha berättigats till.
– Det kommer att innebära att han tappar spanskan, men också att han berövas rätten till en del av sitt kulturella arv.
Blev LSS-boendena bättre efter att kommunen hade tagit över dem i egen regi från privata aktörer? Det frågade sig reportern Pierre Kjellin ett år efter övertagandet i en artikel från april (nr 6/2016). ”Nja”, blev svaret.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Lönemässigt har det blivit bättre för oss i personalen eftersom vi får betalt för en del av den tid på de jobbpass då vi har sovande jour. Förut fick vi inte betalt alls om det inte hände något nattetid så vi var tvungna att gå upp. Men jag tror inte att killarna som bor här märker någon skillnad, sade en intervjuad boendeassistent.
ETC Uppsala fick sedan anledning att återkomma till frågan om LSS sedan rapporter under hösten började komma om stora nedskärningar på de så kallade servicebaser som är kopplade till boenden enligt LSS. I november (nr 36/2016) kunde vi berätta om Magnus Hedman, 32 år, som på grund av att den närmaste servicebasen lade ned inte längre kunde bo kvar i lägenheten som han hade fått samma år. I lägenheter kopplade till servicebaser bor personer med funktionsnedsättningar som har ett något mindre stödbehov än till exempel personer på gruppboende. Men nu minskade stödet för mycket, menar Magnus Hedman.
– Nu fungerar det med matlagningen och städningen men inte med umgängesbiten. Jag blev mer och mer isolerad i min egen lägenhet så jag bestämde mig för att flytta hem, berättade han.
Några veckor senare pratade vi också med Kerstin Bolin (nr 41/2016), vars dotter med Downs syndrom drabbades när personalen vid hennes servicebas hade minskat från sex till fyra personer. Kosthållning, motion, aktiviteter och ingripanden vid konflikter är sådant som har blivit lidande, menar hon.
Politikerna och tjänstemän som ETC Uppsala har intervjuat menar dock att det hela inte rör sig om en nedskärning utan bara om att de individuella bedömningar som ligger till grund för tilldelning av timmar med personal nu är anpassade efter de behov som faktiskt finns.
I oktober fick den ensamkommande afghanska flyktingen Hossein Panahi avslag på sin asylansökan. Samtidigt skrev Migrationsverket också upp hans ålder utan att kunna luta sig mot någon medicinsk undersökning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
ETC Uppsala träffade Hossein Panahi och Susann Johansson, medarbetare på det HVB-hem där han tidigare hade bott. Han hade bestämt sig för att inte överklaga eftersom den psykiska pressen att vänta på besked skulle bli för plågsam. Nu väntade en enkel biljett till Kabul, en stad där Hossien aldrig tidigare har varit, då han har växt upp som illegal flykting i Iran med sin familj. Han skulle kvittera ut återetableringsbidrag och försöka resa över gränsen till sin mamma igen.
– Afghanistan är ett land dit UD avråder svenskar att åka därför att det är för farligt. Han känner ingen där, sade Susann Johansson i intervjun.
Några dagar senare åkte Hossein, och allt fler unga tvingas till samma sak. Men även för de barn som inte blir åldersuppskrivna väntar en osäker framtid. Vid ett samtal med juristen Stefan Zebrowski visade vi att de flesta ensamkommande från Afghanistan i dag ändå kommer att avvisas vid 18-årsdagen, på grund av ny praxis på Migrationsverket.
