Nu visar en studie från Linköpings universitet att en anledning till den allt dyrare kollektivtrafiken är upphandling. I alla fall när det gäller busstrafik, som också utgör den största delen av kollektivtrafiken.

– Förutom peaktiderna, alltså att resandet är så ojämnt fördelat med många resenärer under morgonen och betydligt färre mitt på dagen, med tomma bussar som följd, så bottnar mycket av kostnadsökningen i upphandlingen, säger Helene Lidestam, biträdande professor i produktionsekonomi på Linköpings universitet.

Särkrav dyrt

Hon har tillsammans med två andra forskare undersökt vilka faktorer som haft störst påverkan på kostnaderna, och kommit fram till att flera av dem har att göra med olika krav som ställs i upphandlingarna. Det kan till exempel handla om hur bussarna ska se ut.

– Sådant som miljöanpassning, ålderskrav på bussflottan och särkrav som att alla bussar måste ha en viss färg gör att det kostar. Särkraven innebär till exempel att det blir svårt att flytta över bussar från ett område till ett annat, för kraven skiljer sig åt, säger Helene Lidestam.

Hela poängen med upphandlingar är att kostnaderna ska pressas, men det kan alltså bli tvärt om?

– Det finns helt klart sådant i upphandlingssystemet som leder till onödiga kostnader, men det är samtidigt inte säkert att kostnaderna hade blivit lägre om trafiken drevs i egen regi.

Helene Lidestam tror att ett sätt att få ned kostnaderna är att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna samarbetade mer.

– Kraven i upphandlingarna behöver kanske inte vara så detaljerade, och man kanske skulle kunna komma överens om att alla regionalbussar har en viss färg till exempel. Ofta är också ålderskraven på bussflottan väldigt specifika. Det kanske vore bättre med funktionskrav istället, säger hon.

Vill ha större frihet

Även Anna Grönlund, branschchef Transportföretagen bussbranschen, och hennes kollega Lars Annerberg som är ansvarig för upphandlad trafik, menar att upphandlingarna har bidragit till busstrafikens kostnadsökning.

– Särkrav när det gäller sådant som vilka drivmedel som ska användas, tillgänglighetskrav och andra detaljer som antal säten till exempel, gör att kostnaderna blir onödigt stora, säger Anna Grönlund.

Lars Annerberg menar att det vore bättre om bussbolagen själva fick större frihet.

– Att man ställer krav på exempelvis minskad klimatpåverkan är inga problem, men det finns en mängd olika lösningar för att nå dit. Nu står det ofta specificerat redan i upphandlingen exakt vilken teknik som ska användas. Det medför onödiga kostnader för bussbolagen, säger han.

Rekommendationer finns

Precis som Helene Lidestam tror de att upphandlingarna skulle kunna göras på ett annat sätt.

– Det finns redan finns framtagna rekommendationer om hur upphandlingarna ska göras, som vi, SKL och Svensk kollektivtrafik har tagit fram, men de följs inte tillräckligt ofta, säger Anna Grönlund.

De tror också att bussen behöver prioriteras hårdare. Regionerna behöver samarbeta med kommunerna kring infrastruktur.

– Snitthastigheten för busstrafiken sjunker år för år, eftersom framkomligheten i våra städer blivit sämre. Det gör det mindre attraktivt att ta bussen, vilket också bidrar till att det blir dyrare. Man måste se att det är en win-win för hela samhället att lösa detta, till exempel genom fler kollektivkörfält, säger Lars Annerberg.