Uppgifter: S överens med Tidöpartierna om strama budgetregler

Svenskt Näringsliv, LO och tunga nationalekonomer har enats bakom en och samma uppmaning: Låt staten gå med underskott och låna till investeringar. Det kräver en förändring av det finanspolitiska ramverk som styr hur mycket pengar regeringen ska sätta sprätt på i statsbudgeten. Under året har en parlamentarisk kommitté sett över vilket ramverk som ska gälla från år 2027.

Under onsdagen ska kommittén mötas på nytt. Men enligt Dagens ETC:s uppgifter står det redan klart – majoriteten har inte hörsammat kraven. Istället har Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet enats om en uppgörelse som innebär krav på balans i de offentliga finanserna, sett över en konjunkturcykel. Det betyder att underskott i lågkonjunktur ska vägas upp med överskott under högkonjunktur.

20 miljarder kronor mer

Dagens mål är ett överskott i de offentliga finanserna med en tredjedels procent av BNP. Att det ersätts av ett balansmål skulle i dagsläget frigöra runt 20 miljarder om året i satsningar. 

Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig båda mot överenskommelsen, enligt Dagens ETC:s uppgifter. De anser att det krävs lånefinansierade investeringar i klimatomställning de kommande åren. Också Kristdemokraterna har tidigare krävt att underskott ska vara möjligt de kommande åren för att skapa utrymme för stora investeringar, inte minst i elnät, järnväg och annan infrastruktur, men partiet ingår i överenskommelsen som i grova drag innebär att Moderaternas och Socialdemokraternas stramare linje blir gällande.

Dagens ETC har tidigare berättat om heta diskussioner om budgetreglerna i Socialdemokraterna inför partikongressen i vår. Då ramverket ses över blott vart åttonde år har flera socialdemokrater uttryckt oro för att kongressen i praktiken blir bakbunden av en överenskommelse i den parlamentariska kommittén. SSU-ledaren Lisa Nåbo hotade i Dagens ETC med att kräva ledande S-företrädares avgång om de inte driver på för massiva investeringar.