På Sahlgrenska, SU, har man försökt möta detta genom att skapa Kontaktpunkten, dit patienter kan vända sig för att komma i kontakt med flera verksamheter på sjukhuset. Dit hänvisas alla patienter som är ”pågående”, det vill säga redan varit i kontakt med vården och väntar på ytterligare besked. Exempel på verksamheter kan vara ortopedi, medicin och kirurgi.
Ersatte direktkontakt
– Patienter som vill komma i kontakt med de verksamheter vi ansvarar för hänvisas till oss. Vår uppgift är att ta hand om administrativa uppdrag, som till exempel receptförnyelse, sjukintyg, återbesök och liknande.
Det berättar Johanna Vilhelmsson, tillförordnad verksamhetschef för medicinsk administration inom Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hon ansvarar bland annat för Kontaktpunktens tre enheter, som vardera har ett antal verksamheter anslutna till sig. Kontaktpunkten i dess nuvarande form har funnits i cirka sju år. Innan dess var patienter hänvisade till att själva kontakta respektive verksamhet.
– Tanken är att det ska vara en ingång för patienter till sjukhuset, att de inte ska behöva ringa runt själva för att få rätt information. I och med de tre kontaktpunkterna blev det en betydligt bättre tillgänglighet för patienterna, eftersom vi utökade telefontiden till 07.30–17.00 alla vardagar. Innan dess kunde det se lite olika ut på olika avdelningar.
Det är högt tryck på Kontaktpunkten med hundratusentals samtal varje år. Men som ETC Göteborg kunde berätta härom veckan fungerar inte alltid kontakten med SU. Malin Almroth, som kom till akuten med brutet knä, försökte få kontakt med ortopeden i två veckor utan resultat. Hon gick då via Kontaktpunkten.
Avgör inte prioritering
– Vårt uppdrag är att skicka ärenden vidare till respektive verksamhet. Därefter är det upp till respektive avdelning att kontakta patienten, säger Johanna Vilhelmsson.
Inom Kontaktpunkens verksamhet finns rutiner som noga följs. Ärenden tas omhand och placeras i prioritetsordning, men det är respektive verksamhet som gör den medicinska prioriteringen och bedömningen.
– Det är klart att det finns patienter som är missnöjda om ett ärende blir liggande, och det är förstås tråkigt. Men ansvaret att kontakta patienten ligger hos verksamheterna, inte hos oss.
Johanna Vilhelmsson menar att det inte är svårt att komma fram till Kontaktpunkten.
– Vi har en svarstid på i genomsnitt drygt tre minuter, det är inte särskilt lång tid. Och vi fyller en värdefull funktion. Många, särskilt äldre patienter, är glada att få prata med en person och inte behöva göra en mängd knappval. Vi ger besked i den utsträckning vi kan, oftast blir samtalen bra och patienten är nöjd efter kontakten med oss. Vad gäller vår funktion möter vi inte mycket missnöje.