Unizon: ”Vår värsta farhåga”

Fram tills nu har skyddade boende inte krävt tillstånd och oseriösa aktörer har kunnat gräva guld på att ta emot våldsutsatta kvinnor och barn. Det ska nya strängare regler sätta stopp för när det 1 april nästa år införs tillståndsplikt, krav på utbildad personal och en viss bemanningsnivå på skyddade boenden. 

Men kvinnojoursrörelsen har länge varnat för att de nya reglerna kan medföra att fungerande verksamheter kan få lägga ned på grund av kostnadsökningar eller osäkerhet om vad de nya reglerna innebär. Något Södertälje nu blivit ett levande exempel på.

– Det här är vår värsta farhåga. Att kommuner ska använda regleringen som en motivering för att lägga ned fungerande verksamhet som har funnits i decennier. Det är en reglering som i grunden skulle kunna syfta till att ge likvärdigt stöd och skydd över hela landet för kvinnor och barn som behöver skyddat boende, säger Olga Persson, ordförande för Unizon, som organiserar 150 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer.

”Vi kräver ersättning”

Södertälje är det första och hittills enda kända exemplet på att ett skyddat boende läggs ner på grund av de nya reglerna. Men reglerna har haft negativa effekter för våldsutsatta långt innan de ens presenterats, enligt Unizon.  

– Vi har de senaste åren sett en minskning av kvinnor och barn som får ett beslut om att bo på ett skyddat boende där det finns stöd och skydd. Både i antal individer och antal dygn som socialtjänsten beviljat. De får beslut om en eller två veckor i taget, vilket omöjliggör chansen att bygga upp ett nytt liv. Kommunerna har motiverat besluten med att det kommer en ny lagstiftning och att det blir svårare att placera om det saknas tillstånd från IVO. Det råder många missuppfattningar om vad regleringen kan komma att innebära, säger Olga Persson.

Propositionen presenterades i slutet av oktober och Olga Persson säger att det är bra att det nu finns något för jourerna att förhålla sig till. 

Enligt lagförslaget kommer kommunerna att få tillfälliga bidrag för ställa om. Men det behövs mer, enligt Unizon.

– Kommunerna måste bevilja kvinnor och barn skyddat boende, vilket kommer att kosta. Jourerna kommer att behöva resurser för att tillgodose bemanningskravet. De flesta av våra verksamheter har jour, men om det ska finnas anställd personal så kommer man att behöva nyanställa, men också omförhandla avtal med befintlig personal. Sådana direkta kostnadsökningar kräver vi ersättning för. Det kommer också att krävas breda utbildningsinsatser för kommuner, säger Olga Persson.

Dagens ETC har sökt jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Ingen av dem har svarat på våra frågor.