– De excellenta forskningsgrupperna är väldigt slutna och består i huvudsak av framgångsrika män, säger Petra Angervall, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Hon deltar just nu i ett forskningsprojekt om kön och karriär inom akademien. Hon säger att staten visserligen satsar relativt mycket pengar på att öka jämställdheten, men att universitetsvärlden samtidigt håller på att genomgå en förändring mot allt tydligare specialisering. Det leder till tydligare hierarkier med slutna forskargrupper, där det i huvudsak är framgångsrika män som ges plats. Samtidigt får kvinnorna ansvar för administrativa uppgifter och undervisning – uppgifter som inte gynnar det som inom akademin anses vara framgång i karriären.
– Vi har en tydlig fördelning på äldre kvinnor som undervisar, som inte ges utrymme till forskning eller annan meritering i karriären, medan vi har yngre män som glider igenom systemet utan att knappt ha undervisat en timme. Det finns en syn på vad som är viktig kompetens inom akademien som de behöver fundera över. Hur kan det komma sig att man kan meritera sig utan att göra annat än just forska, när den akademiska professionen också borde innefatta en bred allmänbildning och undervisningsskicklighet?, säger Petra Angervall.
Krävs aktivt arbete
Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har nyligen tagit fram en strategi för jämställdhetsarbetet i länet. En av punkterna som lyfts är den ojämställda högskolan. Ulrika Helldén, sakkunnig på länsstyrelsen, påpekar att det krävs aktivt arbete för att förändra.
– Våra förslag för att förändra de här strukturerna är bland annat att förbättra elevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Det krävs även tidiga insatser för att barn ska kunna utveckla intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer. För att förändra ojämställda strukturer behövs både kortsiktigt lokalt arbete på högskolorna och långsiktig samverkan i länet, säger hon.
På Göteborgs universitet var 2012 endast 27 procent av professorerna kvinnor.
– Det är ett gigantiskt problem, och det går väldigt långsamt att åstadkomma en ordentlig utjämning, säger Helena Lindholm Schulz, prorektor på Göteborgs universitet.
13 miljoner har avsatts
Regeringens mål är att 40 procent av de nyrekryterade professorerna på universitetet mellan 2012 och 2015 ska vara kvinnor. 13 miljoner har sammanlagt avsatts vid universitetet för att ge kvinnliga lektorer som bedöms ligga nära en befordran till professor tid att slutföra sina projekt.
– Det finns också ett beslut som säger att när man lyser ut en professorstjänst ska man undersöka om det finns möjliga kvinnliga sökande. Om det finns det ska man söka upp dem och uppmuntra dem att söka. Om det inte finns möjliga kvinnliga sökande ska man överväga om tjänsten överhuvudtaget ska lysas ut, säger Helena Lindholm Schulz.
På Chalmers, ett av landets mest ojämställda lärosäten, är bara nio procent av professorerna kvinnor. Och till skillnad från många andra verksamheter med ojämn könsfördelning har Chalmers inga särskilda satsningar för att locka eller stötta kvinnor.
– Det beror på att vi tagit del av forskning som visar att om man riktar insatser så riskerar man att förstärka stereotyper som gör det svårt att bedöma varje person på sina meriter, säger Johanna Andersson, jämställdhetssamordnare på högskolan.
Vad gör ni istället?
– Vi försöker vara medvetna så att vi väljer den mest meriterade kandidaten när vi tillsätter tjänster. Vi försöker också jobba aktivt för att få breda sökfält. Vi försöker tänka bort kön så mycket som möjligt. Med aktiva sökprocesser går det ofta att få sökfält som inte är enkönade. Sen finns det vissa områden där det är svårt.
Stina Berglund
Doktorander kritiska till karriärsatsning på män
Regeringen krävde en extra satsning på kvinnliga professorer. Då startade fakultetsstyrelsen en utredning för att hjälpa män framåt i forskarkarriären. Nu kritiseras de från flera håll.
– Dekanens argument om likabehandling för att legitimera en satsning på män brukar man höra från antifeminister. Det är förvånande, säger Veronica Svärd.
Hon är en av flera doktorander på samhällsvetenskapliga fakulteten som reagerat mot att ledningen under jämställdhetsflagg gör en satsning på män. Nyligen skrev 24 doktorander under en debattartikel i GP där fakultetsstyrelsens beslut kallas osmakligt.
Bakgrunden till konflikten är att regeringen förra året sjösatte en satsning för att få fler kvinnliga professorer. För Göteborgs universitet gällde att 40 procent av de nya professorstjänsterna skulle tillsättas med kvinnor mellan 2013 och 2015. För att nå målet skulle alla fakulteter inventera hur många kvinnliga lektorer som var så välmeriterade att de skulle kunna avancera till professorer inom en tvåårsperiod.
Breddad inventering
Den samhällsvetenskapliga institutionen bestämde sig för att höja målsättningen för kvinnliga professorer till 50 procent. Man bestämde dock samtidig att bredda inventeringen, och undersöka hur fler av fakultetens manliga lektorer kunde avancera. Fakultetsstyrelsens ordförande Birger Simonson har förklarat beslutet med att man inte ville stigmatisera kvinnor. Man ansåg också att en satsning på kvinnor kunde stå i strid med kravet på likabehandling.
Den argumentationen vänder sig doktoranderna emot.
– Det är självklart viktigt att all personal ges möjlighet att meritera sig, men det bör vara en genomgående strategi som är frikopplad från regeringens satsning med syfte att uppnå ökad jämställdhet, säger Tobias Davidsson.
– Analysen att det råder en snedfördelning som är det är nu, ligger ju till grund för hela satsningen. Det är obegripligt hur man kan använda likabehandlingsbegreppet för att motivera en satsning på manliga forskare, säger Veronica Svärd.
Skickade skrivelse
Flera prefekter och likabehandlingsombud på fakultetens institutioner har också kritiserat styrelsen, och skickade i slutet av september en skrivelse till universitetsledningen.
Marie Demker, professor i statsvetenskap och prodekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten, säger att hon förstår att satsningen provocerar.
– Jag förstår att man blir upprörd, men tror också att så som processen såg ut så var det svårt att strunta i manliga gruppen. Men man kan diskutera om det var bra tajming att göra det samtidigt, säger hon.
Pengarna till manssatsningen tas från fakultetens egen budget, och Marie Demker betonar att det bara rör sig om 150 000 kronor, jämfört med 2,4 miljoner för inventeringen av kvinnornas kompetens.