Unika siffror: Så växer vårdskulden i pandemins spår

Operationsköerna i landet började växa under våren, och var som allra störst under våren och sommaren, men de senaste siffrorna visar att sjukvården ännu är långt ifrån ett normal­läge.

Under oktober behövde nästan två av fem av alla patienter, 38 procent, vänta längre än 90 dagar på operation. Det är rejält fler än en typisk oktobermånad. De senaste fem åren har snittet legat på 27 procent.

Procenttalen kan låta abstrakta. I praktiken innebär det att bara under oktober månad tvingades drygt 51 000 av 133 000 köande patienter vänta lägre än vårdgarantin ger dem rätt till.

Stora skillnader mellan regioner

SKR:s väntetidsstatistik sträcker sig till och med oktober. Andelen patienter som tvingades vänta längre än vårdgarantin ger dem rätt till var då högre än vanligt i 20 av landets 21 regioner.

Men skillnaderna mellan olika regioner är stora.

Jämtland har legat på, eller nära, samma nivåer som vanligt hela året. Även Västerbotten och Halland har haft relativt små förändringar och är nu i princip tillbaka på normalnivå.

Östergötland var den region som låg mest över sin normal­nivå i oktober. Ett vanligt år måste 15 procent av alla patienter vänta för länge. I år har det varit 41 procent.

Sett till hela pandemitiden har effekten varit störst i Jön­köping. Regionen har dock börjat återhämta sig, och fler får åter operationer i tid jämfört med i våras och somras.

Värst med ryggkirurgi

Inom ryggkirurgi tvingades över hälften av patienterna vänta längre än 90 dagar (54 procent) i oktober. Det är nästan dubbelt så många som ett vanligt år.  Även ortopedi och gynekologi har haft rejäla coronaeffekter. Samtidigt ligger andra vårdtyper, som neurokirurgi och thoraxkirurgi, på samma nivå som vanligt.

Det är dock värt att notera att det är stor skillnad på hur många personer som väntar inom varje vårdtyp.

Dagens ETC frågar social­minister Lena Hallengren (S) om hur regeringen agerar för att hjälpa regionerna att minska på vårdköerna och om vad hon befarar för konsekvenser. Hon återkommer via mejl.

– Det är centralt att patienter som redan har väntat länge får den vård som de behöver.

”Miljarder till regionerna”

Lena Hallengren betonar att regionerna kommer att få e­­konomisk hjälp i och med budgeten 2021.

– I budgetpropositionen för 2021 aviserar regeringen att fyra miljarder kronor ska avsättas till regionerna för att hantera uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård. Vidare görs ytterligare höjning av de generella stats­bidragen till regioner och kommuner 2021 med tio miljarder kronor, utöver den permanenta höjningen med 12,5 miljarder kronor som aviserats sedan tidigare. Detta är medel som regionerna bland annat kan använda till hälso- och sjukvård. Utöver detta till­kommer närmare tre kömiljarder och 3,3 miljarder kronor riktade till primärvården.