Om detta berättas 19 september i samband med ett firande av de kvinnor som ställt upp och medverkat genom åren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Från päron till äpple
Ann, 52, är en av dem. Hon har varit med i undersökningen vid två tillfällen.
– Det känns bra och viktigt att bidra till den här kartläggningen. Dessutom har jag fått rejäla hälsoundersökningar, säger Ann som också har haft konkret nytta av de omfattande kontrollerna. De har bland annat lett till ökad tandhälsa och upptäckt av förhöjt blodtryck.
Fettet har flyttat från höften till magen, sovandet har minskat med en kvart per natt och stressen har dubblerats. Det är några av de förändringar från 1968 till 2018 som konstaterats med hjälp av Kvinnoundersökningen. Att ha hull på äldre dagar är bra – förutsatt att det sitter på stussen. Därför är det ett tecken på ohälsa att kvinnor i dag är allt mer ”äppelformade”. Och den förhöjda stressen hos kvinnorna kan kopplas samman såväl med den ökade bukfetman som med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Det är dessutom en enorm skillnad mellan män och kvinnor nu jämfört med 1950-talet då mäns och kvinnors upplevda stress låg på samma nivå, säger docent och allmänläkare Dominique Hange, som leder arbetet med Kvinnoundersökningen i dag tillsammans med professor och allmänläkare Cecilia Björkelund samt professor Lauren Lissner.
Vad gäller den psykiska hälsan ser forskarna att det ökade yrkesarbetandet, trots att det medfört ökad stress, inneburit mycket positivt för kvinnorna. 1968 var fyra av tio undersökta kvinnor hemmafruar. I dag är nästan alla yrkesarbetande vilket uppges vara en betydelsefull faktor för hälsan: ett ökat manöverutrymme, självbestämmande och oberoende.
Senare klimakterium
De återkommande undersökningarna av slumpmässigt utvalda kvinnor i åldrarna 38 och 50 år visar också att 38-åringarna i dag sover minst en kvart mindre per natt i genomsnitt.
Att klimakteriet inträder 1–2 år senare i dag jämfört med för femtio år sedan har också Kvinnoundersökningen kunnat påvisa.
– Det kan i sin tur den minskade rökningen bland kvinnor ha bidragit till enligt Cecilia Björkelund, som forskat i klimakteriet.
Det var också med ett särskilt intresse för kvinnors hälsa under klimakteriet som professor Calle Bengtsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg en gång startade Kvinnoundersökningen. När den nu firar halvsekel har sammanlagt 30 avhandlingar och mer än 300 artiklar i medicinska tidskrifter skrivits. Och mer än 3 000 kvinnor har deltagit.
Ett par hundra av dem samlas nu i Göteborg för kalas och presentation. Bland gästerna finns en 88-årig dam som tar tåget från Stockholm tur och retur för att få vara med. Här finns också döttrar till medverkande mödrar som gått ur tiden. Nyfikenheten på det unika materialet är stort. Men det 50-åriga avstampet innebär inget avslut. Docent Hange ser fram emot nästa undersökningstillfälle, år 2028.
– Jag hoppas att jag får vara med om det.
