VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Ombord på skeppet fanns mer än 8 000 ton giftigt gruvavfall från Bolidens anläggning, så kallat våtverksslam – en mix av ämnen från Bolidens utvinning, där man i separationen av ämnen och mineraler så att säga nått vägs ände när det gäller utvinning av det sista. I slammet fanns bland annat guld, silver, kadmium, kvicksilver och massor av arsenik. Boliden hade i en affär med det chilenska företaget Promel betalat 10 miljoner kronor för att det skulle ta emot tre båtlaster, sammanlagt 20 000 ton, varav 3 500 ton ren arsenik, och ta över upparbetningen.
Lekplats av arsenik
Men affären slutade med en katastrof. I stället för utvinning av guld och arsenik gick företaget i konkurs. Slammet, en tre meter hög stack, stor som en halv fotbollsplan, blev barnens lekplats. De använde den ungefär som västerbottningar använder snö – till att åka kana i, bygga figurer eller krama bollar och kasta på varann. Dessutom byggdes staden ut och många blev närmaste granne med arsenikberget. Först 13 år efter första transporten rullades skandalen upp och i dag kan man mäta utfallet i missfall, missbildningar, ledvärk, andningssvårigheter och cancer.
”Medvetet av Boliden”
Nu på tisdag den 17 oktober börjar rättegången mot Boliden Mineral AB. Förhandlingen i Skellefteå tingsrätt är deras överlägset största med någonstans mellan 30 000 och 40 000 dokument. Rättegången är på flera sätt unik. Inte mindre än 796 chilenska personer, samtliga med förhöjda värden av arsenik i sitt urin, har stämt Boliden på runt 130 000 kronor vardera. Med räntor och valutaförändringar omfattar stämningen 130 miljoner kronor.
I sin stämningsansökan beskriver de 796 chilenarna, genom sin representant, Boliden som högst medvetet om att man skapade en hälsoskandal. Man skriver att det för Boliden inte handlade om att överlåta massan för att någon annan skulle utvinna restprodukter, utan att bolaget anpassade sig till en ny kommande lagstiftning och därför helt enkelt dumpade det på andra sidan jordklotet.
Deponi blev till båtfrakt
En viktig omständighet i stämningen är att det i början av 1980-talet pågick en diskussion om vad Boliden skulle göra av slammet. Boliden fick inte bestämma själv hur man ville göra, utan det skulle ske i ett samråd med bland annat Naturvårdsverket. Dessa diskussioner pågick både före och efter att Boliden hade börjat skicka iväg våtverksslammet. Det visar samrådsprotokoll från Naturvårdsverket.
Gick Boliden bakom ryggen på Naturvårdsverket?
– Jag har grävt i våra samrådshandlingar och jag hittar ingen anteckning om att Naturvårdsverket skulle ha godkänt eller ens varit informerad om att Boliden skulle transportera det till ett annat land. Diskussionen gällde att Boliden skulle bygga en deponianläggning på sitt område och det tyckte Naturvårdsverket var rimligt, säger enhetschef Tor Borinder på Naturvårdsverket.
Ytterligare en omständighet är att Boliden påstås ha haft kunskap om att Promel inte skulle kunna hantera gruvavfallet. I en patentansökan 1980 skriver Boliden att det inte finns någon metod att upparbeta arsenikhaltiga restprodukter. Det – menar de 796 chilenarnas ombud – bekräftar att Boliden visste att det inte gick att förädla våtverksslammet. Handlingar visar vidare att chilenska myndigheter inte hade förstått hur giftigt avfallet var, vilket borde ha fått Boliden att förstå att folk skulle bli sjuka. Enligt stämningen är Boliden likgiltigt inför sin vårdslöshet.
Johan Öberg är en av advokaterna som representerar de drabbade chilenarna:
– Boliden vill framstå som ett modernt bolag men de viker ner sig helt här. New Boliden, som de till och med kallar sig, vill inte tvätta sin byk och det är hemskt tråkigt att se, säger Öberg.
Boliden har nekat till att betala skadestånd. Klas Nilsson, Bolidens kommunikationschef, förklarar att Promel misslyckades med att hantera våtverksslammet och att det chilenska samhället gjorde fel när de byggde bostäder nära slamhögen.
– Boliden kan inte ta ansvar för andras misstag, säger Nilsson.
Han poängterar också att Boliden har agerat i tron att Promels syfte var att bearbeta produkten.
– Boliden agerade ansvarsfullt, tog försiktighetsmått utöver praxis och samrådde med myndigheter i Sverige och Chile, säger Nilsson.
Men Boliden informerade inte Naturvårdsverket, det visar deras protokoll?
– Det är vår uppfattning att vi informerade om detta. Hur det protokollfördes kan vi inte svara för, säger Nilsson.
