– Jag är socialpedagog och har läst psykologi, kriminologi och folkhälsa bland annat. Det är de perspektiven som jag tar med mig in i det här jobbet, säger hon. 

Ett annat perspektiv

Det är en härlig och solig förmiddag. Barnen på Språk och lek cyklar runt på gården. Några fyller trädgrenar med färggranna band som blåser i vinden. Precis som den övriga personalen på förskolan är Veronica Finnanger med och tittar på de kreativa skapelserna. När det sedan är dags för mat sitter hon med vid ett av borden.

– Det är egentligen ingen skillnad på vilka arbetsuppgifter som vi utför i personalgruppen. Det är perspektiven som skiljer sig åt, säger Veronica Finnanger.

Hennes kollega vid bordet bredvid tycker att satsningen på en ny sorts kompetens i förskolan har varit lyckad. 

– Jag ser det som en bra förstärkning i vårt arbetslag som gör att vi kan jobba med hela familjerna på ett annat sätt, säger Elena Evertsson, förskollärare och utvecklingsledare på Språk och lek.

Och hon tror att det här är något som kommer att sprida sig. 

– Även om det främst behövs fler förskollärare så är det en bra lösning att öka kompentensen inom det här området. Jag tror att alla förskolor skulle ha nytta av socialpedagoger i verksamheten, säger hon. 

Brist på utbildade förskollärare

På Poesigatan några huslängor bort sitter förskolecheferna i Vivalla och arbetar. Det var egentligen två helt olika problem som fick dem att satsa på en ny yrkesgrupp i förskolan. 

– Det är ont om utbildade förskollärare och i stället för att anställa outbildade valde vi att satsa på en ny yrkeskategori som vi såg att det fanns behov av, säger förskolechefen Lena Vogel. 

Eftersom det bor många som är nya i Sverige i Vivalla, får personalen på förskolorna ofta ta hand om frågor som egentligen inte rör barnens lärande. Det kan handla om blanketter som ska fyllas i, jobb eller praktik som ska sökas eller frågor kring hur föräldrarollen egentligen ser ut i Sverige. 

– Förskolan kan vara den första kontakten som många föräldrar har med det svenska samhället, vi blir en länk till det övriga samhället, säger förskolechefen Annalena Körberg. 

Förskollärare är experter på barns lärande, men de har inte alltid den kompetens som krävs för att möta familjernas andra behov. Och det stöd som redan finns i samhället inom exempelvis socialtjänsten kan upplevas som ett hot i stället för hjälp. 

– Barnen är det centrala i vårt uppdrag och om vi kan hjälpa till så att pedagogerna och föräldrarna får stöd, får barnen det bättre och de lär sig mer. Till exempel har vi hjälpt ensamstående nyanlända att knyta kontakter med personer som talar samma språk. På så vis kan vi jobba förebyggande och stödjande, säger Lena Vogel.

En socialpedagog på varje förskola

I dag är åtta socialpedagoger eller beteendevetare anställda på de elva förskolorna som ligger i området. 

– Målet är att vi ska ha en socialpedagog på varje förskola, säger Lena Vogel.

På Förskolan Språk och lek häller Veronica Finnanger upp soppa till barnen runt bordet. Smöret skickas runt och barnen tackar och skickar snällt vidare. Barnen får beröm för att de är så artiga, och sedan pratar och skojar de allihop om frökens stora mage. Är det verkligen en bebis därinne?

– Jag ska gå på föräldraledighet snart, men jag kommer att sakna jobbet. Jag trivs hur bra som helst. Det är första gången som jag har fått ett jobb där allt inte är förutbestämt och där jag får vara med och utveckla någonting, säger hon.

”Ökad kompetens behövs”

Arbetet med sociala frågor ligger i tiden. Andra kommuner har hört av sig till förskolecheferna och vill göra studiebesök. Och Veronica Finnanger tror att många olika kommunala verksamheter kommer att ha behov av personer som har utbildning inom det sociala området i framtiden. 

– Som Europa ser ut i dag behöver kompetensen kring sociala frågor öka på förskolor, skolor och inom vården. Jag tror att det kommer bli vanligare att man blandar olika yrkeskompetenser, säger hon.