Denna gång handlar det om 27 barn i Skottland, USA och Kanada. I samarbete med polisen i barnens hemländer har den svenska polisen kunnat identifiera 18 av dem – nästan alla under 15, den yngsta bara 11 år gammal.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Tvingats till sex med djur
”Snälla leta upp mig och våldta mig och döda min familj”, står det över en ung flickas profilbild. Det är på detta sätt som gärningsmannen tvingat sig på flickorna – genom att modifiera deras profilbilder och sedan hota med att lägga upp dem på porr- och våldtäktssajter om de inte går med på att lyda befallningarna.
Polisen beskriver handlingarna som ”oerhört” grova. Några av barnen har fått använda föremål på sig själva och i ett par fall även tvingats till att ha sex med djur eller en nära anhörig.
Åklagaren Emelie Källfelt har yrkat på grov våldtäkt mot barn och när Uppsala tingsrätt i morgon fäller sin dom mot mannen kan det bli första gången som någon döms för våldtäkt mot barn – trots att gärningsman och offer aldrig träffats fysiskt. Om rätten går på den linjen blir domen unik.
– I de få fall som hittills varit uppe för prövning så har man ansett att den sexuella kränkningen inte går att jämföra med en våldtäkt där båda parter är fysiskt närvarande, säger Emelie Källfelt till Dagens ETC.
– Men vi har argumenterat för att det här är en verklighet för barnen. Stoppar du in en flaska i underlivet så är den lika verklig för det – och varför skulle den kränkningen vara mindre?
Ny praxis ger nya möjligheter
2015 öppnade en vägledande dom från Högsta domstolen för att även övergrepp via nätet ska kunna bedömas på samma sätt som de som begås fysiskt av förövaren själv.
Men tidigare fall där barn utnyttjats sexuellt via nätet har ändå ofta rubricerats som de mindre grova brotten sexuellt ofredande eller utnyttjande av barn för sexuell posering – som har ett lägre straffvärde.
Den här gången verkar domarna dock ha insett att gärningarna som det handlar om är så pass allvarliga, menar Emelie Källfelt.
– Mycket pekar på att det kommer landa i våldtäkt mot barn, men säkert vet man inte förrän domen kommer. Oavsett är det principiellt intressant att se var domstolen sätter gränsen, var den går och varför.
Hon hoppas på att domen ska överklagas till Högsta domstolen så att rättsväsendet kan få en tydlig praxis att förhålla sig till. Om mannen döms för våldtäkt även i högsta instans skulle det också underlätta för framtida rättsutredningar.
De gällande sexualbrott som skett via internet tar i dag stora resurser – bakom morgondagens dom ligger ett helt år av polisarbete.
– Det skulle betyda att de prioriterar upp brottet. Vi som åklagare kommer då att kunna använda oss av verktyg reserverade för allvarligare typer av brottslighet, så som hemliga tvångsmedel och frihetsberövande, vilket kommer göra det enklare att utföra mer utredningar, säger Emelie Källfelt.
Lagändring på väg
En allt större andel av sexualbrotten mot barn sker i dag via internet och gällande sexualbrottslagstiftning ska i teorin vara teknikneutral. Domen i Uppsala tingsrätt kan komma att understryka detta – men förändringar sker också på lagstiftningsnivå.
I sexualbrottsutredningens förslag om ny sexualbrottslagstiftning, vilken regeringen sagt att de ska lägga en proposition om innan årets slut, föreslås ett förtydligande om att sexuella handlingar som sker online ska vara straffbara på samma sätt som andra övergrepp.
– I viss mån kan man säga att detta redan gäller, men vi menar att det även behöver skrivas in i lagstiftningen då det varit svårt att få igenom detta fullt ut, säger Mari Heidenborg, ordförande i Sexualbrottskommittén.
Emelie Källfelt välkomnar förslagen till ändringar – senast regelverket genomgick några större förändringar var för 12 år sedan.
– Den nuvarande sexualbrottslagstiftningen är egentligen inte lastgammal, men när man kikar på kommentarerna så får man känslan av att sexuell posering enbart kan förekomma på klubbar. Internet nämns överhuvudtaget inte men med det nya lagförslaget kommer det bli tydligare att sexuella övergrepp även gäller digitala, säger hon.
Större ångestpåslag
Ungefär 20 procent av alla barn uppskattas ha utsatts för sexuella övergrepp. Enligt kriminologen Nina Rung mår de barn som utsätts via hot på nätet till och med sämre än de som utsätts i en direkt fysisk kontakt.
Brotten präglas av en slags oändlighetsprincip, hävdar hon, då offren aldrig vet när materialet kan komma att dyka upp igen, eller vem som äger det.
– Dessa barn har ett större ångestpåslag och en ökad risk för posttraumatisk stress. Gemensamt är också att de känner en oerhörd skam och skuld. Skam för att förövarna är duktiga på att lägga det på barnen och skuld för att barnen funderar över hur de kunde låta det hända, säger Nina Rung.
