– Det har inte alls med Sverige eller Finland att göra, utan handlar om Ungerns strid med EU där de betraktas som något av en paria. Premiärminister Orbán har helt enkelt försökt använda vilka kort som helst i sitt maktspel gentemot EU-­kommissionen. Ungern har liksom Polen förhindrats att utnyttja en del av EU:s fonder eftersom de inte respekterar rättsstatens principer och har politiserat sina domstolar.

Så Ungern har utnyttjat situationen med Finlands och Sveriges Natoansökningar för att skaffa sig förhandlings­utrymme gentemot EU, ­snarare än Nato?

– Exakt. De har demonstrerat sin makt på det här sättet, visat att de kan sätta käppar i hjulet. De fördröjer alla tänkbara EU-beslut, exempelvis när det gäller sanktioner mot Ryssland. Det gynnar inte Ungern att ha ett svagt Nato eller ett otillräckligt stöd för Ukraina. Att Ungern tidigare haft närmare relationer till Ryssland än många andra EU-länder och i hög grad varit beroende av rysk gas och olja tror jag inte spelar någon större roll. Ryssland räknar redan med Sverige och Finland i Nato. Ungern vill visa att de är betydelsefulla och att EU-kommissionen inte kan behandla dem som paria.

Finns det något konkret som Ungern kan ha uppnått genom att vänta med att godkänna Sverige och Finland?

– Det är svårt att säga. Det är möjligt att de exempelvis förhandlat om formuleringar när det gäller sanktioner mot Ryssland. Ett rysk statligt bolag bygger nu ett kärnkraftverk i Ungern och Orbán vill inte se något embargo som omfattar detta.