Helt fel sätt att tackla brottsligheten tycker ungdomar i nätverket Världens ungdomar i Skäggetorp, ett område i Linköping som polisen klassar som särskilt utsatt. Tillsammans med syskonnätverken Världens mammor och Världens kvinnor har de samlat in tiotusen namnunderskrifter på vykort adresserade till justitieminister Gunnar Strömmer (M). På onsdagen begav de sig till Stockholm för att överlämna vykorten via hans statssekreterare.

– Lagen skapar mer kriminalitet än den förhindrar, säger 22-åriga Nayf Aeob.

Ungdomarna pekar på att vräkningar av familjer blir en form av kollektiv bestraffning. Att stämpla oskyldiga ungdomar som kriminella för att de har syskon som begår brott riskerar att bli självuppfyllande, varnar de. Och att ryckas upp från sitt hem kan det bli förödande för möjligheterna att lyckas i skolan.

– Det riskerar barns utbildning som är är det viktigaste för en bra framtid, säger Nayf Aeob.

Bortser från barns rätt

När lagförslaget lades fram betonade justitieminister Gunnar Strömmer att inga familjer ska vräkas om föräldrarna anstränger sig för att hjälpa barnen på rätt spår, utan att det handlar om dem som inte bryr sig eller rent av motverkar samhällets insatser. Men det resonemanget tar inte hänsyn till barnens egna rättigheter, anser 18-åriga Mostafa Ahmed.

– En familj kanske har fem, sex barn och ett av dem är kriminell. Vi kan tänka att föräldrarna är ansvariga, men de andra barnen då?

Till vardags bedriver Världens ungdomar social verksamhet för barn och ungdomar i Skäggetorp, i form av fritidsaktiviteter och utflykter. Men det politiska påverkansarbetet är inte nytt. Tidigare har man besökt såväl Almedalen som Järvaveckan för att ta plats i debatten. De tre syskonnätverken erbjuder sig nu att bli referensgrupp när ytterligare förslag mejslas fram på justitiedepartementet om hur brottslighet kan minskas i utsatta områden.

– Vill man ha en lösning behöver man ha ett samtal med de människor som det handlar om, säger Sira Jokinen Lisse som är verksamhetschef för de tre nätverken.

Gunnar Strömmer ser lagen som ett sätt skydda den laglydiga majoritet som drabbas hårt i områden där kriminalitet breder ut sig.

– Den som säljer narkotika i en lekpark eller bär vapen i ett bostadsområde ska kunna bli av med sin lägenhet, på samma sätt som den som förvarar vapen eller narkotika i sin lägenhet, sa han på en pressträff när lagförslaget presenterades.

Bara batonger

Sira Jokinen Lisse tycker att regeringen har snöat in på en typ av lösningar – krav och hårda tag. Det handlar om allt från att begränsa SFI-studier till tre år till den kommande lag som motståndarna kallar angiverilagen och som regeringen hoppas ska leda till fler utvisningar. I kombination med en ekonomisk utsatthet som brett ut sig allt mer under åren av inflation skapas ett hårt klimat, anser hon. I Skäggetorp lever tre av fyra barnfamiljer i relativ fattigdom.

– Vi har barnfamiljer som säger att de inte har pengar till mat och hänvisas till kyrkan eller att låna pengar, säger Sira Jokinen Lisse.

Mostafa Ahmed håller med. Istället för mer hårdhandskar önskar han att regeringen riktar in sig på insatser mot fattigdom, arbetslöshet och psykisk ohälsa.

– Politikerna ser bara en sida, säger han.