Ungas läsande fortsätter sjunka

Läsandet bland unga har gått ned kraftigt de senaste åren av olika anledningar. En är att i takt med teknikens framfart, lämnas allt mindre tid åt att läsa en bok. En annan är att högläsningen minskat.
– År 2003 läste 74 procent av föräldrarna för sina barn. Nu är den siffran nere i 35 procent. Det gör att barnen kommer till skolan med dåligt ordförråd vilket i sin tur gör att de har svårt att förstå texterna de senare ska läsa, säger Johanna Billvén, chef över barnavdelningen på Jönköpings Stadsbibliotek.

Föräldrarna har alltså en viktig roll i barnens utveckling. Johanna berättar att ett barn behöver 6 000 ord i sitt ordförråd vid skolstart. En vuxen har ungefär 50 000–70 000 i sitt förråd så betydelsen att lära barnen är helt klart grundläggande.

”Gynnsamma tider”

Den nya lagen ska, förutom att stimulera till läsning, också främja språkutvecklingen. De två områdena är klart viktiga att förbättra, enligt Johanna.
– Jag är lite orolig över hur det ser ut idag bland de unga. Språk är demokrati i vår vardag och ord är makt. I ett samhälle behöver du ett bra språk för att komma in ordentligt och säga vad du tycker.

Även om den nya lagen är positiv för Jönköpings Stadsbibliotek då deras insats når fler unga, så är det ingen större förändring i deras arbetsmetoder.
– Det är ju inte så att vi inte jobbat för att nå ut till unga innan, det försöker vi med hela tiden. Men just nu är det gynnsamma tider med flera undersökningar som pekar på att vanorna hos unga behöver förbättras, och det rejält. Så på så sätt har vi ett flow just nu, säger Johanna.

Tydligare direktiv

PISA:s senaste undersökning visar att det är de lågpresterande barnen som sänkt sig mest. Pojkar har försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor. Det är inte lätt att veta vad för åtgärder ett bibliotek ska ta till för att vända på trenden. Nu önskas därför tydligare direktiv.
– Det är svårt att veta vad det är konkret vi ska göra för barnen. Jag önskar att politikerna här i staden kunde tydliggöra just detta, vad det är vi ska satsa på, säger Johanna.
Varför tror du att unga läser mindre nu än förut?
– Dels är det tekniken, det är lättare att sätta sig framför datorn och surfa på internet än att öppna en bok och börja läsa. Men också att både barn och föräldrar tänker att skolans undervisning ska täcka hela deras inlärningsbehov. Att man ska lära sig allt under skoltid, men så fungerar det inte riktigt, säger Johanna.

Trots en nedåtgående trend finns det goda exempel. Sara Freiylund, 16, är en av de som flitigt läser böcker i vardagen. Gärna på Stadsbiblioteket dit hon brukar smita in om hon väntar på bussen. Just nu är det Karin Boyes Kallocain som gäller.

”Många hinner inte”

– Det brukar bli ungefär en i månaden. Det är skönt att läsa, man kommer liksom in i en annan värld och det är som att resa långt, långt bort, men ändå sitta kvar i soffan.
Sara tycker att fler unga borde läsa mer än vad de gör för tillfället. Hon har även klart för sig varför många drar sig för att läsa.
– Många hinner inte för de har skolan att sköta. Eller så sitter de vid datorn eller pillar med mobilen. Men det är viktigt att läsa, det hjälper dig att förstå andra människor. Hur de tänker och lever bland annat.

Viktor Ylenfors