Unga syns mest i nyheter om brott

”Vad blir en nyhet i dag? Hur påverkar det olika gruppers representation och hur kan vi förändra?”. Så sammanfattar hon den nya rapporten Nyhetskoden, som Fanzingo ger ut i dagarna. Tejle berättar att de har börjat med att anställa 20 journalister som är 25 år eller yngre för att granska ungas representation i nyhetsmedier.

– Vi ska anställa ytterligare tio unga journalister som börjar i januari. Vårt uppdrag är att utbilda och ge utrymme till ­personer och platser som ­osynliggörs, berättar hon.

Mediehuset Fanzingo har under 2019, 2020 och 2021 ­analyserat 1 700 nyhetsinslag från TV4, SVT och Sveriges Radio för att visa vad som får mest utrymme och vad som ­osynliggörs i svensk riksmedia. Enligt rapporten handlar 44 procent av alla nyhetsinslag där unga omnämns om brott, medan brottsnyheter ­generellt bara utgör 25 procent av ­rapporteringen. Det betyder att unga oftast omnämns antingen som förövare eller brottsoffer – kriminell eller utsatt. Detta påverkar synen på unga, inte minst deras egna syn på sig själva menar Ellen Tejle.

– Utifrån vår rapport skulle man kunna hårddra det och säga att nyhetsmedia idag delvis är en marknadsföringsplattform för gängkriminalitet och partipolitiska utspel, och det hoppas jag att både journalister och nyhetskonsumenter vill ändra på.

Konstruktivt ger klick

Anledningen till det är enkel, menar hon.

– Nyhetsmedier ger mest plats till negativa nyheter som orsakar oro, rädsla och panik. Det utgör 49 procent av alla nyheter som vi undersökt, för att det sätter igång vårt belöningssystem i hjärnan och det leder till fler klick. Men det finns i dag forskning om att konstruktiva nyheter skapar samma effekt, till och med ännu starkare vilket ger mer klick. Så det vi vill med den här rapporten att inspirera, att det är möjligt att vända det här och det faktiskt går att tjäna pengar med konstruktiva nyheter.

Varför syns unga så lite och främst negativt i medier, tror du?

– Jag tror det handlar om en gammal vana. Det kan också finnas en förutfattad mening, att unga inte är kunniga eller insatta nog för att vara med i det offentliga samtalet. Det ­stämmer inte. Nyhetsmedier behöver uppdatera sig om vad som kan bli en nyhet och ändra dramaturgin kring det. Det ­räcker inte med ett gulligt djurklipp i slutet av nyheterna för att man inte ska ha ont i magen när man slutat kolla en nyhetssändning.

Hur kan det ändras?

– Det finns en rad olika lösningar. Bland annat att öka medvetenhet på redaktionerna och anställa flera unga journalister, för att få en bredd av erfarenhet och perspektiv. Det är viktigt att unga ser andra unga som rapporterar, tar plats i debatten och inspirerar. Det är 430 000 unga som ska rösta för första gången vid nästa val, och ännu fler som är under 25. Den skeva bilden på unga bör förändras, det är viktigt utifrån ett demokratiskt perspektiv. Hur ska unga tro att man är en del av det offentliga samtalet om man aldrig får se sig själva i medier?