– Industriell köttproduktion är inte bara ansvarig för osäkra arbetsförhållanden, den driver också människor från deras mark, leder till avskogning, förlust av biologisk mångfald och användning av bekämpningsmedel – och är också en av de viktigaste drivkrafterna för klimatkrisen, sa hon då.
Hotar hälsan
Rapporten lyfter konsekvenserna av storskalig köttproduktion, bland annat hur den hotar den mänskliga hälsan genom överanvändning av antibiotika, som leder till fortsatt ökad resistens bland bakterier, och skogsskövling som tvingar människor och djur att leva tätare inpå varandra vilket ökar risken för att virus enklare kan överföras. Något som i sin tur ökar risken för nya pandemier.
Större global befolkning och ekonomisk tillväxt har lett till att efterfrågan på kött har ökat. På 1960-talet hade jorden tre miljarder människor och en årlig köttproduktion om 70 miljoner ton – ett globalt genomsnitt på 23 kilo per person. 2018 låg befolkningsmängden på 7,6 miljarder människor och den genomsnittliga köttkonsumtionen hade ökat till det dubbla, 46 kilo per person. Totalt handlar det om 350 miljoner ton kött per år.
Den tyska tv-kanalen DW har tagit fram statistik från den tyska miljöbyrån UBA. Enligt dem används för närvarande 71 procent av den globala åkermarken till djurfoder. Det är fyra gånger den mängd som krävs för direkt livsmedelstillväxt (18 procent) eller andra råvaror som bomull (7 procent) och energigrödor som majs för biogas (4 procent).
Unga bryter trend
Men rapporten tar också upp en positiv trend. Bland unga mellan 15 och 29 år svarade majoriteten av de tillfrågade att de förkastar köttindustrin i dess nuvarande form.
Trenden syns även i Sverige. Här har köttkonsumtionen minskat de senaste tre åren. 2016 nådde förbrukningen svensk rekordnivå, men därefter har den minskat enligt Jordbruksverkets statistik. Minskningen uppges bland annat bero på konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, hälsoaspekter och djuretik.
– Man ser det tydligt, särskilt hos de unga men förändringen som sker nu slår igenom på bred front, säger Anna Richert som är matexpert hos Världsnaturfonden (WWF).
Att unga blir mer medvetna och agerar därefter kan komma att spela stor roll, eftersom det ställer krav på producenterna och företagen i livsmedelskedjan att anpassa sig.
– Det är väldigt intressant för de är de unga som kommer leda vägen för framtida hållbara system. Det betyder att makthavare behöver lyssna till och inkludera ungas perspektiv.
Ställer krav på producenter
Samtidigt tror hon att det krävs ytterligare kunskap och medvetenhet om hur maten produceras, och att konsumenter måste kräva transparens i produktionsleden.
– Maten produceras och säljs av aktörer med en agenda. Genom att bli mer aktiva och medvetna konsumenter och efterfråga transparens, t ex vad gäller innehåll och ursprung, kan man ställa krav på aktörerna och signalera till dagvaruhandeln och restaurangerna att de behöver anpassa sig. På så sätt blir det lättare för dessa beslutsfattare att förändra sig till ett mer hållbart livsmedelssystem.
