"Unga måste utbildas i vad islam egentligen står för"

För att stoppa IS och få en hållbar fred måste vi förstå roten till jihad, idéerna om det heliga kriget och varför de fått fäste. Det anser flera experter som Dagens ETC har talat med.

– Jihad har uppstått ur ett utbildningsvakuum, säger Michael Bock, tysk ambassadör i Sverige som varit stationerad i Kairo. Han var en av deltagarna när Svensk-irakiska Föreningen förra torsdagen höll ett seminarium på temat ”För fred mot terrorism”.

Ordet jihad betyder egentligen strävan eller kamp, men vissa grupperingar har tolkat begreppet som krigsföring mot den icke-muslimska världen. Att idén om jihad inte hör hemma inom islam upprepade flera av talarna under kvällen. En av dem var 19-åriga Faten al-Husseini från Norge. Hon anordnade i augusti en stor demonstration mot IS i Oslo, som drog över 6 000 deltagare – en av de största sedan terrorgruppens framryckningar började uppmärksammas i somras. I hemlandet har hon blivit en symbol för det muslimska motståndet mot IS.

– Det är viktigt att muslimska företrädare, våra imamer till exempel, tar avstånd från IS. Unga muslimer måste utbildas i vad islam egentligen står för. De här idéerna uppstår i extrema miljöer, säger Faten al-Husseini.

Minst 90 personer till Syrien

Att unga européer åker till Mellanöstern för att kriga mot IS är ett problem som uppmärksammas alltmer. Säpo beräknar att minst 90 personer från Sverige har rest till Syrien för att strida med terrorgruppen. Många är unga och de flesta har rötter i andra länder än Syrien eller Irak. En förklaring som brukar framhållas till att jihadismen har vuxit fram är historien av västerländsk imperialism i regionen.

– Men de här ungdomarna som åker ner och krigar med IS är inte uppvuxna under den här imperialismen utan i trygga miljöer i länder med fred. Många har inte heller ursprung i Syrien eller Irak, säger Hans Brun, doktorand i Freds- och konfliktstudier på King’s College i London.

Känsla av utanförskap

Faten al-Husseini säger att anledningen till att skandinaviska ungdomar lockas till dessa grupperingar är samhörigheten.

– Fördomar och hat skapar extremism. I Norge handlar det om att muslimska ungdomar inte blir insläppta i det norska samhället. Vi har svårt att få jobb på grund av vårt ursprung och vår religion, säger hon.

Segregation och bristande integration är, enligt religionsforskaren Göran Larsson vid Göteborgs universitet, faktorer som möjliggör terrorgruppers rekrytering av västerländska ungdomar.

– Vi brukar prata om push- och pullfaktorer. En pushfaktor är utanförskapet som lockar unga människor till de här grupperna. Pull-faktor kan vara en rekryterare. Men vi vet lite om detta, fenomenet är nytt och forskning tar tid, säger Göran Larsson.