BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag blev väldigt imponerad av svenska ungdomars sätt att prata om demokrati, och jag undrade vad det kommer sig att det är så stor skillnad mot hur japanska ungdomar ser på samhället, säger Tatzuhei Morozumi.
Det var just den frågan han ställde sig när det senare blev dags att skriva masteruppsats vid Stockholms universitet. Hur kunde två högindustrialiserade länder som på många sätt liknar varandra, skilja sig så mycket åt när det gäller valdeltagande och synen på demokrati? I Sverige brukar 80-85 procent av de röstberättigade dyka upp vid valurnorna, i Japan omkring hälften av det.
Poängterar delaktigheten
Tatzuhei Morozumi kom fram till att en avgörande skillnad är möjligheterna för unga att göra sina röster hörda och utöva inflytande.
– Att människor känner att det är lätt att vara delaktiga i samhället, det är kärnan i att Sverige kan ha sitt demokratiska system, säger han.
I förra veckan ledde han en grupp japanska ungdomar – de flesta från en organisation som kämpar för att göra hemstaden Shizuoka till världens bästa stad för unga – på en studieresa till Sverige. Bland annat besökte de ungdomsråd och -organisationer i Stockholm, och i Göteborg träffade de Ungdomsfullmäktige och Östra Göteborgs ungdomsråd.
Besök på Frilagret
ETC Göteborg träffade dem när de besökte Frilagret, där de fick lära sig mer om hur kommunen där låter unga själva ta makten över sina arrangemang och genomföra sina idéer.
Hiroyuki Kurimoto, en av ungdomarna, jobbar på en stödorganisation för elevkårer. Han säger att japanska ungdomar är fullt upptagna av skolan och inte har tid eller utrymme att tänka på annat än sig själva, men han tror att platser som Frilagret skulle kunna ändra på det.
– Jag tror att ett sånt här ställe skulle skapa dialog och ge ungdomar utrymme att prata med andra. Då kan de komma på vad de vill göra, vem de vill vara och vad de kan spela för roll i samhället, säger Hiroyuki Kurimoto.
Tatzuhei Morozumi håller med.
– I dag är många unga inte riktigt mänskliga varelser. Vi måste ge dem mänskligheten tillbaka, ett eget liv där de får utrymme att vara spontana tillsammans med andra. Det är när du pratar med andra som det händer grejer, det är där demokratin börjar, säger Tatzuhei Morozumi.