Hon har även tagit fram råd om medienvändning till barnavårdscentraler. Livet framför en skärm är idag är en naturlig del av den barndomen, konstaterar hon. Men det ställer krav på föräldrarna. Att vägleda barnen till en vettig medieanvändning är nu en lika viktig föräldrauppgift som att fostra till goda matvanor eller trafikvett, menar Malin Bergström.
Det är tre områden som barnen behöver hjälp med. Att dela, vägleda och begränsa. Delandet handlar både om att få berätta om sina egna upplevelser och att ha tid framför skärmen tillsammans. Gemensamma skärmaktiviteter kan vara ett bra sätt att koppla av tillsammans och att dela gemensamma upplevelser genom till exempel ett spel kan vara värdefullt på liknande sätt som att läsa en bok ihop.
Det är också viktigt för barn att förstå hur medier fungerar och att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till informationen. Men viktigast av allt är kanske att få hjälp att begränsa tiden för medieanvändning.
Hjärnforskaren Katarina Gospic liknar det snabba belöningssystemet för hjärnan som finns på sociala medier och i spel vid en godispåse, där det är lätt att fortsätta äta om en väl har tagit första biten. Blir det ofta konflikter kring skärmtiden kan det därför underlätta att ha fasta regler som man har ställt upp i förtid. Reglerna kan handla om att ha maxtid per dag eller om att helt undvika skärmar under vissa tider.
Inför skärmfria zoner
Zoner i hemmet kan också hållas skärmfria, till exempel barnets eget rum. Matbordet under måltiderna är en bra tid för alla i familjen att lägga undan sina skärmar. Att stänga av skärmar som inte används är också bra för kommunikationen i familjen.
Om det redan blivit stora konflikter kring skärmtiden kan det vara läge för en detox, då skärmtid helt undviks och barnet får hjälp att hitta andra aktiviteter.
Hanna Thermaenius, barnpsykolog på Rädda Barnen tipsar om att ha gemensamma måltider då famljen pratar om hur vardagen ska se ut. Då kan man till exempel komma överens om att barnet får hjälpa till att laga middagen en viss dag i veckan.
Barn gör som bekant inte som föräldrarna säger utan som de gör och för barnen blir det motsägelsefullt att bli tillsagd när mamma eller pappa ständigt går med näsan över telefonen, poängterar psykologerna Malin Bergström och Hanna Thermaenius.
Sabrina Mouhsin, 32, med Gardenia, 7, och Abdulla, 8, Gardemoen (Norge):
– Barnen använder läsplattorna hela tiden. De har fått varsin från skolan och använder den först hela dagen i skolan, sedan till alla läxor hemma och sedan till spel. Det är lätt att det blir bråk kring tiden de spenderar framför skärmen. Det är många föräldrar som klagar på detta och har lyft problemet med den enorma skärmtid som blir men också med att barnen inte lär sig skriva för hand. Men det är också mycket positivt, exempelvis lär de sig engelska när de spelar på nätet.
Dana Roman Blomster, 40, med Sabina, 11, och Emanuel, 6, Trollhättan:
– Barnen blir rastlösa så det är svårt att hålla nere användningen. Om vi vill begränsa skärmtiden för barnen måste vi hela tiden hitta på någonting annat som är roligare, ett attraktivt alternativ, för annars blir det bråk. Då får man lov att hota med att de inte får någon skärm alls resten av veckan, eller muta med något. Vi försöker att hålla tiden till två timmar om dagen, inte minst eftersom de rör sig mindre om de bara sitter framför skärmen.
Henrik Taubert, 42, och Josefin Taubert, 33, med Viktor, 4, och Vilhelm, 6, Nacka:
– Vi försöker att reglera tiden, det blir ungefär en timme om dagen och det brukar fungera bra att hålla sig till det. Det handlar framför allt om att begränsa den till situationer där det är nödvändigt, exempelvis för att skapa lugn efter middagen eller när vi är på resande fot. Ofta tittar barnen på tecknade serier och ibland spelar de något mer eller mindre pedagogiskt spel.
Elin Nordin, 35, med Iris, 3, Gävle:
– När barn får mycket skärmtid så tror jag att de riskerar att bli lite överstimulerade, det händer mycket i huvudet men inget i kroppen. Jag ger skärmen till Iris när jag ska göra något viktigt eller när vi sitter på tåget. Då får hon titta på ”Bolibompa”. Om hon inte får titta på tv kan det hända att hon blir ledsen.
